. . . . . . . . . . . . tänkvärda tänkta tankevirvlar blandade med kreativt känslosamma känslor
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .och uppriktigt uppmuntrande uttryck

22 september 2008

Super-Takumar 50/1.4

Röda bärJag har skaffat en M42-adapter med "AF-bekräftelse" (det kallas i alla fall "AF confirmation" på engelska) till min nya kamera (Sony A700) och häromdagen testade jag det första av mina tre Super-Takumar-objektiv på den. Jag kände mig väldigt upplyft och andäktig, vilket jag i och för sig alltid gör när jag fotograferar, och objektivet kändes bättre än jag hade föreställt mig. Eftersom jag aldrig haft ett så ljusstarkt objektiv som med bländare 1.4 förut så blev jag så glad och fascinerad av det att jag helt enkelt glömde bort att prova de andra bländarna. Det får väl bli fler utforskningsutflykter med objektivet.

Alla mina tre Takumar-objektiv (Super Takumar 50/1.4, 55/1.8 och 135/3.5) känns mycket gedigna och rejält byggda samtidigt som 135:an känns slank i utformningen. Det känns som om de byggts för att hålla länge. Jag har också en "ölburk" (Minolta 70-210/4) som också har samma solida känsla, även om det är mer byggt som en bazooka med tyngden hos en pansarvagn och har AF. Dessa gamla objektiv med sina härliga personligheter är helt klart farliga för min plånbok! :o)

Adaptern verkar fungera och ger utslag i sökaren men marginalerna är så små och jag behöver lära mig mer om hur man använder den manuella fokusen som helt klart är annorlunda mot på nyare objektiv.

Större version av ovanstående och andra bilder kan ses på Takumar.org.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...