. . . . . . . . . . . . tänkvärda tänkta tankevirvlar blandade med kreativt känslosamma känslor
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .och uppriktigt uppmuntrande uttryck
Visar inlägg med etikett Hemma. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hemma. Visa alla inlägg

19 januari 2014

Premiär!

Glasspremiär!

Efter bekymrade utrop från nagelkompisar efter senaste inlägget, så tar jag härmed igen min okunskap om Ben & Jerry-glass. Två av katterna deltar också i denna kalla kurs. Nu har den tredje också fått kursdiplom.

11 februari 2013

Missbruksproblem

Stormissen verkade gilla min Cola Float - alltså cola med vaniljglass i. Fick ta ner honom tre gånger från bordet för han ville åt vaniljglassen den lille busingen... lille och lille... han är ju trots allt en Maine Coon så då får man öva armmusklerna lite när man lyfter ner honom. Milkshake är också en riktig höjdare enligt stormissen, och risgrynsgröt med mjölk är också väldigt intressant! :)


22 mars 2012

Uppdatering av "Kloka råd"

Läs gärna det tidigare inlägget "Kloka råd" från den 17 mars 2012.

Nu har jag fått ett trevligt svar på mina frågor från redaktionen på Kloka hem och enligt journalisten ifråga så ska det räcka med en kork ättika utspätt med vatten för en maskin med tvätt och hon kunde inte heller se några hinder för att göra färdiga blandningar, även om hon själv inte har provat det. En klok vän påpekade att det nog skulle bli lite väl starkt för tvättmaskinerna att bara tillsätta en kork med ättika direkt i sköljfacket så jag kommer nog att köra med mina tänkta blandningar och så kan jag ju tillsätta någon droppe med eterisk olja som luktar gott också... nu ska jag bara komma ihåg att köpa ättikan också.

Fler miljövänliga städtips finns på Naturskyddsföreningens hemsida.

17 mars 2012

Kloka råd

... som hade kunnat vara ännu klokare om de förutom själva styrkan på utspädningen av ättikan också berättat om hur mycket man ska använda av det färdigblandade sköljmedlet.KlokaHem

Jag gillar såna här miljövänliga och enkla tips, särskilt som man kan lägga till sin egen favoritdoft med eteriska oljor också, och jag kommer definitivt att testa det här... när jag kommer på hur mycket som ska användas förstås. :)

Läs artikeln:
Ättika istället för sköljmedel

Uppdatering den 22 mars 2012

Nu har jag fått ett trevligt svar på mina frågor från redaktionen på Kloka hem och enligt journalisten ifråga så ska det räcka med en kork ättika utspätt med vatten för en maskin med tvätt och hon kunde inte heller se några hinder för att göra färdiga blandningar, även om hon själv inte har provat det. En klok vän påpekade att det nog skulle bli lite väl starkt för tvättmaskinerna att bara tillsätta en kork med ättika direkt i sköljfacket så jag kommer nog att köra med mina tänkta blandningar och så kan jag ju tillsätta någon droppe med eterisk olja som luktar gott också... nu ska jag bara komma ihåg att köpa ättikan också.

Fler miljövänliga städtips finns på Naturskyddsföreningens hemsida.

20 mars 2011

Reservdelar

Köp min gamla Volvo 740 eller hjälp till att sälja den! Den behöver ett nytt hem som kan ta och fixa till den... eller ta isär den i småbitar... eller vad som nu föredras! :)

Annonsen på Garaget.org

Uppdatering 27 mars - bilen är nu såld!

18 april 2010

Årets önskelista - bara för skojs skull!

Jaha, så var det dags igen för min fina lilla önskelista inför min kommande årsdag! Så vänner och bekanta, om ni känner för det så är det bara att, handla på och skicka över presenterna till mig. Födelsedagstårtan kan jag i alla fall fixa om ni kommer på besök! ;o)

FOTOGREJER

Yashica EZ F521 - kallas också för den digitala Holgan även om bilderna nog blir lite väl bra för att kallas det. :o) Den är vääääldigt frestande! Har väntat med detta inköp länge nog känns det som eftersom jag ville ha den redan när den kom ut i Japan förra året. Suget blir inte mindre efter att ha läst några recensioner där den beskrivs som en smidig och bra abstrakt gatufotokamera och det låter väl som min grej om nåt! Yashican kostar runt 800 kr och beställs direkt från Japan via länken här ovanför.

"Från färg till svartvitt" - en 9 timmar lång DVD av och med Mattias Karlsson på Moderskeppet.se. (kan vara kul att ha som "uppslagsbok" om man söker en särskild effekt i sina digitala bilder).

"Step-by-step Digital Black And White Photography" fotobok av John Beardsworth. Fick en jättebra och inspirerande bok av samma författare förra året, och jag bar med mig den boken överallt ett tag och läste lite då och då.

HANDARBETE

Spectra Acrylic DeLuxe set från Knit Pro - ett rundsticksset med utbytbara spetsar i rosa eller genomskinlig plast.

"Folk Shawls" av Cheryl Oberle - en bok med stickmönster i folklorestil.

FILMER

Skenet bedrar - säsong 1-6 (en helt underbar serie med härliga skådespelare)

Skenet bedrar - en julspecial

Ett herrans liv - alla säsonger, tyvärr ingen svensk text (ännu en otroligt rolig serie med fantastiska skådespelare)

24 mars 2010

Gränsöverskridning



Jag vet inte vad det beror på, men jag verkar överskrida gränser. Åtminstone har det hänt två gånger hittills medan jag haft 3 som mobil nätleverantör och det händer ungefär vid samma tidpunkt - då halva månaden har gått. Irriterande är det i alla fall, särskilt som de extra avgifterna oproportioneligt rusar iväg så att de kan komma att överstiga själva månadskostnaden för den totala bredbandsavgiften. Fast nu har jag i alla fall skaffat den enda fasta avgiften de har så att månadsavgiften inte kan överstiga deras satta gränsvärde, som jag fortfarande inte fått någon kläm på än så länge. I alla fall verkar hastigheten vara helt ointressant eftersom snabbheten inte ökat nämnvärt från deras basabonnemang till deras maxabonnemang, utan det är den här mystiska överskridande dataöverföringsgränsen som är intressantast i sammanhanget och det gemensamma för båda abonnemangen jag provat hittills är jag lyckas överskrida gränserna trots att deras kundtjänst försäkrade att "det borde räcka" för mig när jag särskilt frågade om detta. Hoppas att deras försäkran om att jag inte behöver betala mer än månadskostnaden stämmer bättre! :o)

2 januari 2010

Mandoliner och småskuret

Har länge tänkt skaffa en så kallad mandolin, och då menar jag inte instrumentet utan ett skivningsredskap för köket. Jag gillar att sitta och titta på olika varianter, jämföra och kolla priser på nätet. Det känns lite lugnande - fast inte för plånboken för den fick hicka när den såg priserna på vissa märkesmodeller. Som alltid så kan priser på dylika ting variera och jag har sett priser från 150 kr upp till nästan 3 000 kr och då har jag bara skrapat på ytan i ett par dagar. Säkert så kan det finnas fördelar med dyrare varianter, att de är stabilare, har fler funktioner och tillbehör, men jag måste ju tänka på den där saken som har hicka så jag funderar på att slå till på Kyoceras mandolin och julienne. De ligger på mellan 350-400 kr styck och går att diska i maskin (något som jag uppskattar). Visserligen går det inte att byta ut skärdelen på dem, men jag tror att det istället gör att de håller längre - ju fler lösa delar desto mer som kan gå sönder, tänker jag. Här nedanför syns min nuvarande "mandolin- och julienne-apparat" som jag ofta lyckas göra mig illa på när den används.

4 december 2008

Vit vinterpromenad

Imorse var det bara så ljuvligt ute... vitt, vitt, vitt... och jag visste att jag inte kunde missa den här fotomöjligheten, så efter frukost, disk och lite annat pyssel så åkte vinterstövlarna och kappan på, kameran hängdes runt halsen och så bar det av ut i den vita vintervärlden. Det är verkligen svårt att göra snö rättvisa via en kamera särskilt som så många andra sinnen också tar intryck av allt detta underbara vita som sköljer över själen när man njuter och andas in ljuset. Jag har i alla fall lagt in en av bilderna från dagens promenad i min fotoblogg "Fotosyntes" och fler kommer så småningom.

1 december 2008

Mesigt beteende



Saffran och jag satt och studerade talgoxarna och blåmesarna här utanför idag och jag blev fascinerad av deras beteende. Varför ville alla ha den minimala talgbollen, den som det nästan inte fanns något kvar på, istället för den större som hängde bredvid? Ville de spara den stora tills de ätit upp den lilla för att inte slösa på resurserna och se till att det fanns kvar mat i "förrådet"? Intressant var det i alla fall. :o)

12 oktober 2008

Dödens årstid

Färgprakt IJag vet inte hur jag klarade det, men jag gjorde det i alla fall och även om sorgen och saknaden är stor så är jag väldigt tacksam över att få ha upplevt något så vackert som att få se min starka Rasmus, denna lilla fantastiskt modiga misse, möta döden med ett fullkomligt lugn och inre harmoni.

Det visade sig att döden är inte alls den grymma liemannen som hugger ner alla i sin åsyn, utan en vacker befriare av smärta och lidande och en välkomnande dörr till Himlen.

För precis som träden tappar sina blad under hösten så fortsätter livskraften, om än i en annan form och det visade Rasmus mig med sitt mjuka lugn. Han var redo att gå igenom dörren till andra sidan, även om jag inte var redo för det och det visade sig att hela situationen var som omsluten av hjälpande händer, synliga såväl som osynliga.

Den kompis som jag först bad skjutsa oss kunde inte göra det eftersom hans barn skulle på orienteringsträning och den vän jag hade ställt upp för på alla sätt och vis syntes inte till och jag kunde konstatera att precis som när mamma dog och senare när pappa dog så försvann människor omkring mig och jag blev ensam... och allt kändes tyst... dånande tyst och öde.

Jag insåg att jag kanske skulle bli tvungen att köra dit med katten ensam, vilket inte kändes bra för jag visste ju inte hur jag skulle orka ta mig hem efteråt men jag försökte att inte tänka för mycket på det utan lät timmarna passera förbi och gick på långa promenader med kameran när jag inte tillbringade tiden med Rasmus och de andra katterna.

Men som alltid när en del människor omkring en inte klarar av att höra talas om dödens vingslag så kan man få hjälp från oväntat håll och det fick också jag. En granne dök upp och frågade mig hur allt var, och jag berättade om katten. Hon erbjöd sig direkt att ställa upp och åka dit med katten åt mig om jag inte skulle orka följa med. Men jag sa till henne att jag lovat Rasmus att vara med till slutet och frågade henne om hon kunde skjutsa oss till veterinären och det var en självklarhet för henne, så det gjorde hon.

Fortsättning följer...

7 oktober 2008

♥ Rasmus ♥

RasmusRasmus har varit min vän och lärare i 16,5 år och i eftermiddag somnar han in och går vidare till andra sidan, till Himlen.

Hans första två levnadsår var jag inneboende hos honom tills han själv bestämde att han ville flytta till mina föräldrar efter att vi tvingades flytta från en stor tvåa till en liten ynklig etta när jag började studera i några år.

För två år sedan dog min far och då kom Rasmus tillbaka till mig igen. Nu har han länge försökt få mig att förstå att han vill "flytta" igen, men jag har inte varit redo att se det förrän nu.

Även om jag vuxit upp med hundar så var det Rasmus som lärde mig kommunicera med djur på allvar och framförallt lärde han mig respekt och om vördnaden och ansvaret i att ta hand om ett djur och dess liv. Så det var hans uppgift att lära om mig, eller rättare sagt utöka mina kunskaper, från hundmänniska till kattmänniska.

När han kom till mig var han åtta veckor och jag höll honom i min famn och kände hans lilla hjärta slå mot mitt bröst så uppfylldes jag av sådan vördnad och ett ansvar jag aldrig hade känt tidigare och jag insåg vilket ansvar det är att få ta hand om en levande varelse. Så det är väl bara passande att jag är med honom idag när hans hjärta slår sina sista slag också. Jag har frågat honom, senast idag, om jag gör rätt och om det är det här han vill och varje gång har han lyft sitt lilla huvud och tittat mig i ögonen med lugn och harmoni i blicken och så har han blundat vänligt mot mig. De lärdomar han har gett mig är ovärderliga men jag har alltid försökt göra honom till viljes och låta min egen vilja stå tillbaka för kärlek är inte att hålla fast, utan att släppa taget så nu idag släpper jag honom fri. Jag älskar dig, Rasmus.

Kärlekens väg

1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,
vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*
2 Och om jag ägde profetisk gåva
och kände alla hemligheter
och hade all kunskap,
och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg
men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.
3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde
och om jag offrade min kropp till att brännas,*
men inte hade kärlek,
så skulle jag ingenting vinna.

4 Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
5 den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
7 Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
8 Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
9 Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
10 men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.

11 När jag var barn,
talade jag som ett barn,
tänkte jag som ett barn,
och förstod jag som ett barn.
Men sedan jag blivit man,
har jag lagt bort det barnsliga.
12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,*
men då skall vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag endast till en del,
men då skall jag känna fullkomligt,
liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
men störst av dem är kärleken.

(1 Korintierbrevet 13)

6 augusti 2008

Hundvakt

Ibland sammanfaller allt riktigt bra... som idag när jag skulle vara hundvakt och fick motion på köpet samma dag som jag bara kände att jag inte orkade med alla besserwissrar och förståsigpåare på YouTube och Fotosidan. Så jag har istället njutit av dagens promenader med en underbar kompis på fyra ben.

Med djur kan man koppla av och bara vara sig själv oavsett humör eller klädsel och det är så skönt och befriande. Dessutom får man kontakt med andra hundägare och djurälskande människor också och det är roligt. På våra promenader idag så har vi träffat på en hysteriskt aggressiv golvmopp som ville attackera min kompis, två pojkar som ivrigt berättade om hundarna i sina familjer, en farmor som var barnvakt åt två bedårande morotsätande småknattar, en jakthund som i vanliga fall inte tålde andra hanar men som blev väldigt glad och lekfull åt mötet med oss och en mycket ivrig knatte som kom småspringande och kramade om vovven.

... och när jag hade gått hem med min promenadkompis för sista gången den här dagen, kom hem och öppnade dörren så klev tre katter ut på stenplattorna och la sig ner i kvällssolen och bara njöt. De brydde sig inte heller om vilket humör jag var på eller vilka kläder jag råkade ha på mig... och jag kunde bara vara mig själv... och det kändes så skönt.

29 juli 2008

Proffs sysslar inte med näbbmöss, del 2

Precis när jag skickat iväg inlägget om näbbmusen så började han röra sig och det såg lovande ut för den rörde sig mot dörren. Plötsligt vänder den och tänker gå tillbaka mot datorn igen, så jag försökte fösa den mot dörren men den spjärnar emot och rör sig fortfarande mot datorn. Den kommer tillbaka till dörren igen och jag hindrar den och då springer den framför dörren mot andra hörnet istället. Jag tar en tom glassburk (har några såna av någon anledning) och lyckas till slut trots näbbmusens motspänstiga protester och skrik få in den i glassbyttan och lägger locket ovanpå. Den skriker därinne, och jag får en känsla av att den snarare är förbannad än rädd. Sedan bär jag ut den ut på gräsplanen och släpper den där. När jag kommer in igen nosar Rasmus på glassburken och jag berättar att den är tom. Han verkar då nöjd över att matte efter alla dessa år äntligen fattat det här med att jaga möss. *pust* Lättad tackar jag Gud för att han inte gjort näbbmössen ännu mer tålmodiga, för då hade den kunnat gömma sig i timmar utan att jag märkt något.

Nöjd satte jag mig framför datorn och pustade ut och läste en av mina favoritbloggar. Nu tog det ju inte alltför lång tid innan jag hörde ett välbekant skrikande igen, och mycket riktigt så hade lillmissen fångat en näbbmus igen (om det nu är samma vet jag inte men den såg rätt medtagen och trött ut i alla fall). Grannkatten låg intill och tittade intresserat på ifall Jaspis skulle tröttna så att han kunde ta över. Jaspis försökte efter en stunds lekande smita in med bytet, men den här gången var hans matte med på noterna och stängde både balkongdörr och fönster. Till slut var Jaspis nöjd och ville komma in och då såg jag den lille näbbisen ligga skakande utanför dörren, så det var bara att hämta glassburken igen och bära iväg även denna lille krabat. Men den här gången släppte jag den den vid ett träd där det fanns lite långt gräs att gömma sig bakom så att han skulle få hämta sig från chocken. Jag böjde över gräset över den lille och gick sedan därifrån.

Proffs sysslar inte med näbbmöss, del 1

Minsta missen kom stolt in i sovrummet med sitt byte, en liten svart näbbmus, och släppte ner den vid mina fötter. Jag hann bara berömma honom innan jag upptäckte att det ryckte lite i det lilla bytet och tanken "den lever" hann bara fara genom mitt huvud innan näbbmusen rusade in bakom gardinen med en glad liten misse efter. Jaspis är lite oerfaren som jägare, vilket också märks för han förstår inte riktigt att han ska döda bytet innan han tar hem det till sin matte. Efter en stund tröttnade Jaspis och försvann ut igen, och jag har tillbringat en del av förmiddagen på mage letandes efter en alltmer grå mus som gömmer sig under kanten på datorbordets ben. Jag har pratat med den och förklarat att jag vill hjälpa den ut i naturen och inte skada den, men än så länge är den oresonlig och vill inte medverka till att komma fram. Trots idoga böner om hjälp från gammelkatten så får jag ingen hjälp därifrån heller. Rasmus bara tittar på mig och verkar tycka att "jag är faktiskt proffs och sysslar inte med näbbmöss". Katter äter ju inte näbbmöss, vilket kanske inte lille Jaspis förstått än eller så är de roliga för att de är så snabba så han kommer oftast hem med just näbbmöss. Så jag avvaktar och ser om näbbmusen kommer fram om en stund, annars får jag väl försöka flytta på datorbordet i alla fall trots att jag riskerar att skada den lille.

25 juli 2008

Bilen är min!


Idag är en bra dag. Jag har gjort den sista avbetalningen på bilen och det känns så lugnt, skönt, stilla och rogivande inombords så här på kvällen. Nu är den äntligen min - på riktigt... och bara för att lugna eventuellt oroliga så kan jag berätta att det inte är bilen på bilden som jag köpt! ;o)

Vågade knappt titta på termometern tidigare ikväll men när jag gjorde det vid 18-tiden så var det 53ºC ute på framsidan och 27ºC inne. *pust* Det är så olika hur vi är, en kompis blir aktiv av värme och kan jobba som en tok i trädgården och inomhus medan jag blir passiv och trött och inte orkar någonting.


Så när värmen gett med sig sent på kvällarna så blir jag piggare igen, och det är så dags då att dra fram gräsklippare, spade och kratta och härja i trädgården. :o) Det har också varit ett lustigt väder här senaste veckorna, det har varit kallt, åskat och ösregnat tills för några dagar sedan då det istället totalvände blev olidligt hett och varmt. Från rena monsun- och regnperioden till ökenhetta. Undrar var det där lagomvädret finns någonstans?

Och har vi det där med återkommande djurbesök också... det gäller att hålla ögon och öron öppna ikväll för igår kväll var en liten igelkott på väg rakt in här hemma (två gånger) men vände varje gång när dem såg mig och sprang rätt snabbt iväg på långa ben. Så det är nog inte den som jag fångat på bild för den filuren verkar inte alls vara rädd varken för mig eller missarna, så det här var nog ett syskon och en av de andra i kullen.

21 juli 2008

Tagen på bar gärning!

Jag satt i godan ro vid min dator när jag hörde det knaprade värre än vanligt från katternas matskål. Först tänkte jag inte så mycket på det, men katterna brukar inte äta så länge utan en kort stund för att sedan komma tillbaka och äta igen senare. Men det här ihärdiga knaprandet lät våldsammare än när katterna äter också, så till slut gick jag in och fick dagens överraskning. Se själva!


Oj, hon kom på mig!






Jag gömmer mig bakom matskålen så syns jag inte!

















Undrar om polisen kan tänkas vara intresserade av denna hemfridsstörande mattjuv? I alla fall så barrikaderade han sig vid matskålarna som står på en plastbricka. Så jag lyfte bort matskålarna och försökte försiktigt bära ut brickan med den orädda igelkotten på. Han burrade inte ens ihop sig och när jag nådde hallen så tog han ett skutt från brickan, kurade ihop sig som en boll och landade på ryggen med taggarna utspärrade. Jag skrek för jag blev så orolig att han gjort illa sig, så grannarna som satt ute och åt undrade nog vad jag höll på med. Eftersom han prompt skulle ligga kvar där i hallen så hämtade jag de välbekanta arbetshandskarna och tog tag i den lille filuren och bar ut honom medan jag skrek till igen för han sprattlade lite. Grannarna skrattade och sa till mig att jag inte fick komma med honom till dem (han har nämligen redan varit inne hos dem och ätit av hund- och kattmaten). Jag la honom vid syrenbusken på sidan av huset och han kilade iväg.

9 juli 2008

Gräsligt

En känsla av gröntÄntligen har gräsmattan blivit klippt! Dessutom var jag extra duktig och krattade ihop en massa gamla löv och gräsklipp. Det blev en liten hög i alla fall. Nu hoppas jag bara att den får ligga ifred tills imorgon för eventuellt lekfulla missar och besökande igelkottar. Jodå, han eller hon är här varje kväll och verkar ha sin bestämda runda in här på stenplattorna för att kolla efter goda småkryp efter väggarna. Den verkar känna igen mig mer nu och drar inte ens ihop sig särskilt mycket utan kikar plirande på mig när jag pratar med den och förklarar att den inte ska komma in till mig, vilket den ville igår igen och då bakade jag inte ens. De är orädda och nyfikna de taggiga små liven. Nu blev jag påmind om att jag behöver baka ikväll. :o)

1 juli 2008

Storfrämmande på besök

Kotte på besökJag ville testa om jag skulle lyckas med mammas recept på hennes Mazarintårta så jag gjorde en nu ikväll. Medan den svalnade på bänken så hörde jag ett välbekant prassel och gick ut för att titta om det var vår kottekompis och mycket riktigt så kom han fram och sniffade lite på mina byxben innan han tyckte att det var dags att med sprinterlik förmåga kila rätt in genom balkongdörren. Förmodligen var det doften av den nybakta kakan som lockade. Jag såg inte var han tog vägen men lillmissen visade att han gömt sig i hörnet bakom gardinerna. Så jag lyfte upp dem och där i hörnet hade han förskansat sig. Saffran kom inrusande i full karriär och en 8-kilos katt som kommer dundrande kan nog skrämma de flesta smådjur så igelkotten började låta som en morrande fiskebåt eller var det kanske Morse-kod? Det lät i alla fall mer roligt än skrämmande och även om hans språngmarsch förbluffade mig så var jag ändå lite mer förberedd den här gången och tänkte att jag i alla fall skulle föreviga ögonblicket med kameran. Precis när jag slog på den så lät den med ett förargligt "piiip", vilket är kameraspråk för "svaga batterier" vilket alltså betyder att batterierna inte bara är svaga utan totalt slut. Så jag satte mig på sängen och bytte dem medan jag pratade med igelkotten. Några bilder blev det, men jag tyckte så synd om den lille så jag tog inte så många bilder utan hämtade ett par trädgårdshandskarna och lyfte försiktigt ut igelkotten på gräsmattan igen. Han sprang in under häcken till lillmissens stora förtjusning så han gjorde några ansatser mot häcken men gav upp rätt fort. Det tog inte lång stund förrän igelkotten var tillbaka igen, men den här gången gick han förbi och vidare genom rabatten istället. Nu kan jag nog inte hålla mig längre utan tänker provsmaka på Mazarintårtan. Håll tummarna för att den blev bra! :o)

24 juni 2008

Oväntad gäst

Det prasslade ovanligt mycket och envist utanför, och det var en av våra igelkottar som var på besök. Minsta missen Jaspis kom hem samtidigt och de nosade vänskapligt på varandra nos mot nos och jag kände bara sånt glädjeskutt i hjärtat av den ovanliga bilden framför mig. Igelkotten verkade inte vilja ge sig iväg för han eller hon kände visst doften av nybakat bröd som jag har på gång och som snart är färdigt. Den smala spetsiga nosen rörde sig ivrigt medan den rörde sig framför balkongdörren. Jaspis hoppade upp på en av stolarna och slog lite med tassen mot den lille igelkotten och tyckte att de väl kunde leka lite, men då drog igelkotten ihop sig en aning och jag sa till Jaspis att vara försiktig "för ni leker inte på samma sätt" och igelkotten är vass i taggarna sa jag. Det verkade som Jaspis förstod för han slutade. Jag sa till igelkotten att jag kanske lägger ut lite bröd när det är färdigt, om det får vara ifred för fåglarna förstås. Nu har timern ringt och brödet är färdigt och ligger på bänken och svalnar. Jaspis provsmakade två småbitar från brödet och verkade godkänna resultatet, men i och för sig så verkar han kunna äta det mesta. :o)
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...