Så var det dags igen!

Ännu en skojig annons från Facebook... för vad ger man mannen/kvinnan som har allt? Och tänk så glad han eller hon ska bli när de får sin alldeles egna kattlåda! ;)

Om vilsna, föraktfulla människobarn

"Låt oss förenas mot dumheten. Låt oss undvika att provoceras av litenheten. Låt oss alla vända våra blickar mot förtryck och människoförakt. Låt oss gå in i framtiden med raka ryggar och med gemensamma krafter möta dem som inte har förmågan att se, känna och förstå sin nästa."

(en bön från Svenska kyrkans sida för böner)

Tänkta tankvärdheter

"En mänsklig varelse är en del av den helhet som kallas universum, en del som är begränsad i tid och rum. Denna varelse upplever sig själv, sina tankar och sina känslor som något skilt från resten, ett slags optisk villa. Denna villa är ett slags fängelse för oss, som begränsar oss till våra personliga önskningar och tillgivenhet för några få personer i vår närhet. Vår uppgift måste bli att befria oss från detta fängelse genom att vidga vår cirkel av medkännande till att omfatta alla levande varelser och hela naturen i dess skönhet."

(Albert Einstein)

Simon's Cat på fortsatta äventyr!

Låt Hästmannen behålla sina hästar!

Myndigheters trångsynthet och grymhet är sig lik oavsett regering! Om du har möjlighet så åk gärna till manifestationen för Hästmannen Stig-Anders i Rågskog, Eksjö i Småland och visa ditt stöd imorgon den 26:e september kl 12.00 eller maila länsstyrelsen i Jönköping och protestera mot deras beslut om att ta hästarna ifrån Stig-Anders (se mailadress här nedanför).

Tydligen har det inkommit anonyma anmälningar om att han inte skulle sköta sina hästar, vilket är en förbannad lögn som eventuellt kan grunda sig på att den anonyme anmälaren eller någon i närheten vill komma åt Stig-Anders' egendom. Han har redan förlorat sina kor medan han var sjuk och förlorar han nu också sina hästar så förlorar han sin vilja att leva!

Citat från gruppen "Låt Hästmannen behålla sina hästar" på Facebook:
"FORTSÄTT MAILBOMBA LÄNSSTYRELSEN! Låt Hästmannen behålla sina hästar! Se över ert beslut och hitta en annan lösning som låter Stig-Anders Svensson behålla sina hästar! Skicka till: jonkoping@lansstyrelsen.se (glöm inte skriva under med ditt namn)"

Fundera också över detta med anonymitet vid liknande djurförbudsanmälningar! Ska vi ha ett angivarsamhälle där människors nycker och egoism ska styra andra människors liv? Nog kunde väl denna lag omfatta att angivaren åtminstone ska uppge sitt namn till länsstyrelsen eller polisen i dessa fall när det gäller djurförbud även om den utpekade personen sedan inte får reda på namnet. Godtycklighet och ond själviskhet ska inte få förstöra eller styra omgivningen på detta sätt!

Läs mer:
Hästmannen
Låt Hästmannen behålla sina hästar
Hästmannen har fått djurförbud
Daniel Eliasson, Spotpix AB

Försäkringskassans intelligenta reklamkampanjer fortsätter!

Vad kan de hemliga överraskningarna vara? En utlottad sjukpension, en godkänd arbetsskada eller benäget tillstånd att få återinträda i sjukförsäkringen kanske? Spänningen är olidlig!

Dorsins valvisor

... om Jan Björklund



... om Göran Hägglund



... om Fredrik Reinfeldt



Lite väl kort och snällt om Reinfeldt, men man får vara glad för det lilla. ;)

Recentia Automobilis

Hittills har jag nu provat på att köra fyra bilar på jobbet - BMW 118 i, Peugeot 308, Peugeot 206+ och idag Peugeot 107. Jätteskojigt! BMW:n var superhärlig att köra, men jag satt ju nere på golvet i den och såg inte särskilt bra i den. Efteråt berättade någon att det gick att justera bilsätet så att man kunde höja det och om man gör det så blir den säkert kanonbra att köra. Lite knöligt med startknapp och underlig "nyckel", men annars väldigt bekväm och lättkörd.



Lillbilen 107 imponerade stort med tanke på det relativt låga priset. Den var lättkörd precis som de andra, men också oerhört behändig storleksmässigt och passar perfekt i stadsmiljö med fickparkering och annat elände man råkar ut för där... och så kunde jag backa med den utan problem! Snödrivor enligt senaste vinterns modell göre sig ej besvär med den bilen inte! :-D



206:an hade mer rallykänsla i sig och passade min körstil, men hade också mest "obekvämt" säte av de provkörda bilarna och jag upplevde också att AC:n var sämst i den eller så var den bara mer svårinställd i just denna modell. 308:an var en fascinerande upplevelse, lite mjukt omfamnande som ett täcke och hade den roliga egenheten att när man låste bilen så fällde den in sidospeglarna med ett lustigt surrande ljud som överraskade mig rejält.



Enda "nackdelen" med den var att den hade så galet bra bromsar att man nästan inte kunde andas på bromsen för då for man med huvudet in i vindrutan och den var svårkörd av den anledningen - annars var den helt underbar att köra och jag "förstod" den direkt när jag satte mig i bilen. I 206:an var jag tvungen att leta efter stolsjusteringen ett bra tag och till slut hittade jag den på "fel" sida in mot handbromsen. Så var det också i 107:an, men inte i 308:an. Undrar när jag ska våga mig på att fråga om jag får prova Porscharna och Shelbyn. *ler finurligt*

Om ni bara visste!

Så var det dags för en rolig annons från Facebook igen! Många finns det, så fler lär säkert dyka upp! :) Undrar om de som gjort annonsen tagit reda på vad "kula" betyder på svenska och framförallt hur det låter?



Ett exempel på den härliga traditionen med kulning, ett traditionellt sätt att på långa sträckor meddela sig med både boskap och omgivning. Jag tycker nämligen att det är väldigt vackert och jag tycker om det, men inte inbyggt i ett par byxor! För vem vill ha ständigt ylande jeans på sig? Men det finns väl antagligen en avstängningsknapp för de tillfällen då man vill ha lite lugn och ro. :D

Försäkringskassans nya affärsinriktning

Behöver jag verkligen kommentera den här annonsen från Facebook?

Se upp med ÖBO!

Efter flera månaders total tystnad har min förra bovärd på ÖBO fått för sig att han vill ha över 4000 kr för flyttstädning trots att den utförts av mig och vänner när jag flyttade i slutet på januari.

Hyresgästföreningen informerade mig idag om att "en hyresvärd kan i skicka städ-/renoveringsfakturor i två år efter en avflyttning. Sedan om det är 'skäligt' eller inte är en annan sak men de har i teori möjlighet att göra så. Detta är inte reglerat av hyreslagen utan det är andra lagar som gäller i det här fallet. Det vi kan göra är att prata med dem och åtminstone försöka få ner summan".

Det jag ska göra nu är att kräva en kopia på städ- och flyttbesiktning som jag inte fått och påminna bovärden om de muntliga avtal som han brutit och det vittne som var närvarande vid överenskommelsen samt att nya hyresgästen var helt nöjd när jag pratade med henne.


Fortsättning följer...

Simons katt - igen! :o)

Årets önskelista - bara för skojs skull!

Jaha, så var det dags igen för min fina lilla önskelista inför min kommande årsdag! Så vänner och bekanta, om ni känner för det så är det bara att, handla på och skicka över presenterna till mig. Födelsedagstårtan kan jag i alla fall fixa om ni kommer på besök! ;o)

FOTOGREJER

Yashica EZ F521 - kallas också för den digitala Holgan även om bilderna nog blir lite väl bra för att kallas det. :o) Den är vääääldigt frestande! Har väntat med detta inköp länge nog känns det som eftersom jag ville ha den redan när den kom ut i Japan förra året. Suget blir inte mindre efter att ha läst några recensioner där den beskrivs som en smidig och bra abstrakt gatufotokamera och det låter väl som min grej om nåt! Yashican kostar runt 800 kr och beställs direkt från Japan via länken här ovanför.

"Från färg till svartvitt" - en 9 timmar lång DVD av och med Mattias Karlsson på Moderskeppet.se. (kan vara kul att ha som "uppslagsbok" om man söker en särskild effekt i sina digitala bilder).

"Step-by-step Digital Black And White Photography" fotobok av John Beardsworth. Fick en jättebra och inspirerande bok av samma författare förra året, och jag bar med mig den boken överallt ett tag och läste lite då och då.

HANDARBETE

Spectra Acrylic DeLuxe set från Knit Pro - ett rundsticksset med utbytbara spetsar i rosa eller genomskinlig plast.

"Folk Shawls" av Cheryl Oberle - en bok med stickmönster i folklorestil.

FILMER

Skenet bedrar - säsong 1-6 (en helt underbar serie med härliga skådespelare)

Skenet bedrar - en julspecial

Ett herrans liv - alla säsonger, tyvärr ingen svensk text (ännu en otroligt rolig serie med fantastiska skådespelare)

Ta det tillbaka

Black-Out

Förvirringen är total och jag är rejält mörbultad efter gårdagens möte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Jag får praktisera, men "får inte arbeta och dra in pengar till arbetsgivaren"?!?! Vad ska jag då göra på arbetsplatsen - sitta och rulla tummarna, vissla eller grilla korv? Arbetsförmedlingen tänker kontakta min praktikplats och jag är riktigt orolig för att de kommer att sumpa en eventuell framtida anställning om de klampar på med försäkringskassans underliga regelverk för jag trivs på praktikplatsen med mina arbetsuppgifter och har en bra och medkännande chef, som har planer för sitt företags utveckling.

Visserligen sitter jag för närvarande i ett förråd fullt med pärmar och med en susande server som sällskap och utför mina arbetsuppgifter, men det kommer jag att ta upp om och när det blir fråga om en anställning. Var sak har sin tid och plats - och just nu får jag möjlighet att prova mig själv och min uthållighet och få någon slags struktur och rutin i min vardag, vilket skulle gå mycket lättare om jag slapp oroa mig för politiska infall från regeringen. Jag skulle bli fortare frisk om jag slapp oroa mig för min ekonomi och vad Reinfeldt & Co tänker hitta på härnäst!

Kunde inte sova i natt av stressen inför hur jag ska få pengarna att räcka till mat, hyra och räkningar och vad som ska hända när sjukersättningen tar slut i maj och att aktivitetsstödet ska ta över - i åtminstone tre månader för sedan kan jag bli sjukskriven igen. Vad är det här för larv?! Kan detta velande hit och dit verkligen spara pengar åt staten?! Det tror jag inte ett dugg på! Det enda som händer är att det ser bra ut i en viss statistik, men hur människor behandlas under tiden struntar politikerna helt i bara de kan vifta med siffrorna mot sin opposition i media. Att änglar finns vet jag... men mogna och medkännande politiker, finns de?


PS. Bilden togs under Earth Hour-demonstrationen i Örebro den 27 mars och används för att illustrera den härdsmälta och black-out som finns lite överallt, men särskilt i samhället och hos de regerande politikerna. DS.

Gränsöverskridning

Jag vet inte vad det beror på, men jag verkar överskrida gränser. Åtminstone har det hänt två gånger hittills medan jag haft 3 som mobil nätleverantör och det händer ungefär vid samma tidpunkt - då halva månaden har gått. Irriterande är det i alla fall, särskilt som de extra avgifterna oproportioneligt rusar iväg så att de kan komma att överstiga själva månadskostnaden för den totala bredbandsavgiften. Fast nu har jag i alla fall skaffat den enda fasta avgiften de har så att månadsavgiften inte kan överstiga deras satta gränsvärde, som jag fortfarande inte fått någon kläm på än så länge. I alla fall verkar hastigheten vara helt ointressant eftersom snabbheten inte ökat nämnvärt från deras basabonnemang till deras maxabonnemang, utan det är den här mystiska överskridande dataöverföringsgränsen som är intressantast i sammanhanget och det gemensamma för båda abonnemangen jag provat hittills är jag lyckas överskrida gränserna trots att deras kundtjänst försäkrade att "det borde räcka" för mig när jag särskilt frågade om detta. Hoppas att deras försäkran om att jag inte behöver betala mer än månadskostnaden stämmer bättre! :o)

Misslyckade rubriker

Ja, det får man väl kalla denna rubrik i alla fall. Annars trodde nog jag att man kunde skjuta igenom de flesta väskor. ;o)

Sinnesrobönen

Gud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation
över det som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder
och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta
om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt,
att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet
bara för att jag är i minoritet.
Varje ny tanke startar alltid
hos en ensam.

Bok-förare

Hade en rolig dag på praktikplatsen idag! Jag är ju egentligen där för att hålla på med redovisning och bokföring, men idag hände nåt oväntat.

-Har du körkort? frågade en av säljarna.
-Ja, svarade jag.
-Bra, då får du köra en bil till bilprovningen.

Det var härligt att få köra en ny bil och vilken skillnad mot min gamla skrutt! Fast någon vanlig nyckel fanns inte, bara en mysko stoppknapp ovanför något som skulle likna ett tändlås där man petade i en plastsak och så satt man väldigt lågt i den lilla bilen också, men BMW:ar är visst kända för det om jag förstod det hela rätt - och det är för att det ska verka sportigt... om man sedan inte kan se hur man kör är visst inte lika viktigt! ;o)

Så trots huvudvärken så var det en givande dag. Förresten så brukade min pappa säga till mig att jag skulle vara glad för att jag hade nå't att ha ont i... och det hade han ju faktiskt rätt i - och huvudvärken har gett med sig nu när jag kommit hem och fått mat i magen och varvat ner hemma hos missarna.

Vad är frihet? - del 2

Följ gärna med på en intervju för en praktikplats som jag gjorde onsdagen den 24 februari... och mina funderingar över frihet fortsätter.


Är det frihet att sitta på bussen och känna befrielse över att slippa bensinkostnader, bilförsäkringar och fordonsskatter? Båda alternativen ger olika slags frihet, men jag kände absolut en slags frihet i att bara kunna kliva på ett fordon som tog mig med till en helt annan plats. Dessutom var jag glad att jag hunnit med den!



Fascinerande var det också att för första gången få åka med en av de lila bussarna, men däremot inte alls lika roligt att upptäcka att sätena är stenhårda och att de definitivt inte är till för sittande passagerare med eventuella rygg- och/eller sätesproblem utan att Länstrafiken nog bara vill ha stående folk i bussarna som går av så fort som möjligt - om nu passagerarna klarar av sina resor utan benbrott, blåmärken och invärtes blödningar med tanke på en del manliga busschaufförer inne i stan som kör som de värsta biltjuvar med inbromsningar som skulle göra många racerförare avundsjuka.



Om inte en frihetskänsla, så kan åtminstone en trygghetskänsla uppstå när man går förbi en brandstation och tänker på de människor som faktiskt riskerar sina liv för mig, mitt hus och hem om något skulle hända. Inte konstigt att jag är lite svag för brandmän - och det är inte för "uniformens skull". Varför jag är svag för hantverkare vet jag däremot inte, men det brukar jag skämtsamt skylla på Jesus. ;o)



Det var en dag med flera "premiärer" för mig och det här var nog den största av dem - jag hade aldrig sett en Ferrari på riktigt förut och den står ju för frihet för en del män(niskor).



Medan jag väntade på intervjupersonen så tog jag mig en kopp varm choklad ur automaten och sneglade bort mot den där röda saken...



Vad är det med den som gör oss så fascinerade? Är det färgen? Är det priset? Är det möjligheten att kunna åka vansinnigt fort?



Men vänta nu... vad är det där bakom Ferrarin? Den ser gammal ut... och vansinnigt charmig! Jag kom fram till att jag nog gillade den gamla Peugotbilen mer trots allt. De ulliga, gulliga, mjuka formerna biter på mig i alla fall.



För att inte tala om en gammal hederlig Volvo Amason. Äldre bilar har något visst som inte nyare häftiga sportbilar har. En annan typ av frihetskänsla kanske, även om det inte handlar om fartförsyndelser?



Den här tyckte jag var ursöt, även om jag inte vet vad det är för något. Någon annan hade visst fallit för den också för den var såld, vilket inte Ferrarin var. ;o)



Jag drogs magnetiskt tillbaka till den gamla Peugotbilen som stod bakom Ferrarin.



Ja, visst är den vacker på sitt sätt... men jag skulle aldrig ha råd att ha den, även om någon gav mig den i present. Tanken på försäkringar, skatter, verkstads- och bensinkostnader svindlade. Den skulle inte innebära någon ekonomisk frihet för mig i alla fall!



... och titta på den härliga gamla inredningen. Så enkel och ändå funktionell för sin tid.



På Ferrarin satt en skylt med en uppmaning om att inte röra vid bilen. Jag frågade en av säljarna om det var många som rörde Ferrarin och det var tydligen "många som inte kunde hålla händerna i styr", som han uttryckte det. Men jag skötte mig för jag rörde den inte, även om en del av mig (barnet i mig kanske?) ville peta på den för att se om den verkligen var "på riktigt" eller bara en dröm... och med tanke på skylten så kanske det är många som känner som jag gjorde?



Nämen, hur gick det med intervjun då undrar ni kanske? Tja, i mitt tycke gick den så där. Jag satt där med svettiga händer och upptäckte att jag blötte ner bordet och torkade bort det så försiktigt och obemärkt som jag kunde så att det inte skulle märkas. Men det gjorde visst inget för jag fick praktikplatsen, så det gick nog inte så dåligt som jag trodde ändå. På vägen tillbaka till den lila racerförarbussen så upptäckte jag att Rosenbad inte alls ligger där jag trodde det låg.



... och att det låg en herrgård intill också.



Brandmännens guldörn sken ikapp med solen.



... och flaggorna fladdrade för vinden och jag åkte omtumlad hem för att förbereda mig för min nya praktikplats - en annan slags frihet för mig... att få träffa människor, att få testa sina gamla bokföringskunskaper och dessutom få sitta intill en röd Ferrari varje vecka. Den kanske inte blir lika pet-märkvärdig då? :o)

Vad är frihet?

Sårbarhet

Min salig pappa jobbade på SJ som konduktör innan jag föddes och vad jag förstått så fungerade tågtrafiken rätt bra på den tiden jämfört med nutidens, trots extremsnö/snökaos/snöoväder (välj önskvärd tidningsrubrik själv). Vad beror detta på? På den tiden handlade det ju om mekanik och numera om elektronik - och i den jämförelsen så verkar elektroniken alltid förlora vad gäller sårbarhet. Läser gärna Gardells dagbok och just denna ironiska slutknorr är så sann, så sann! :-)

Vargens dag i Örebro den 4 februari

Klicka på bilden ovan för mer information!

Kom ihåg att besöka Stortorget i Örebro kl 17.00 den 4 februari och delta i manifestationen Vargens dag! Mer läsning om vargen och dess beteende ur naturfotografiskt perspektiv finns att läsa på Terje Hellesøs blogg.

Stylingbefriad schlager

Härlig låt och sköna röstresurser hade de, och visst är det väl ändå skönt att se denna stylingbefriade schlagerduett! De hade ju däremot lite otur i att de mötte sitt Waterloo genom ABBA:s medverkan samma år. :o)

CSN vet alltid bäst?

Har nu flera gånger försökt göra en adressändring hos allas vårt CSN, men de anser envist att postnumret är felaktigt. Vilket är lite lustigt med tanke på att Posten anser att det är precis rätt postnummer på sin söksida, vilka CSN påstår att de i sin tur hämtar sina uppgifter ifrån. Jag hoppas nu på att min studieskuld inte heller existerar! ;o)

Änglamark

Politikerföraktet för Skapelsen

Jag har alltid älskat djur och är uppvuxen med hundar i familjen, så för mig är det obegripligt att man som människa frivilligt kan ställa sig i kö för att få döda ett hunddjur, som vargen ändå är. Det senaste jag hörde var att 22 av de 27 vargarna nu är dödade. Särskilt beklämmande är det att fler än de avtalade dödats i Dalarna - det landskapet där jag föddes. Rädsla är verkligen skrämmande... och det borde ingå i skolundervisningen att barn (och tydligen också vuxna politiker och jägare) får åka till djurparker för återknyta banden till naturen och djuren och för att få se och möta dessa rovdjur så att förståelsen och respekten för dessa underbara varelser ska växa fram istället för denna irrationella rädsla som härskar bland våra hjärtinnerligt blåfrusna politiker.


"I alltings början fanns visdomen och kunskapen hos djuren; 'Tirawa', den Ende Därovan, talade inte direkt till människan. Han skickade olika djur för att berätta för människan att han visade sig genom djuren, och att det var från dem och från stjärnorna och solen och månen som människan skulle få lärdom. Tirawa talade till människan genom sitt verk."
(Chief Letakotys, Lesa Pawnee)


"På så vis påminns vi om att Skaparen - kärleken - befruktade allt liv och frambringade alla skapade varelser: djuren, fåglarna, insekterna, växterna, vattnet, luften, jorden, träden och människorna, alla är bröder och systrar. Vi kommer alla från Jorden och Anden som lever i allt ger varje varelse dess särskilda form, egenskaper, gåvor och färdigheter. Vi är alla ett. Vi är alla förenade i Livets Cirkel. Om man kan nå en tillräckligt hög andlig nivå, rätt livsenergi, kan man också kommunicera med alla skapelsens delar och även med Skaparen. När du ser dig omkring och ser vad Skaparen har gjort är det också Skaparen du ser."
(Wa'Na'Nee'Chee, ur boken 'Livets Cirkel' av Timothy Freke och Wa'Na'Nee'Chee)


"Om du talar med djuren
så talar de med dig
och ni lära känna varandra.
Om du inte talar med dem,
så lär du inte känna dem,
Och det du inte känner fruktar du.
Det man fruktar förstör man."
(Chief Dan George)


Medan jag skriver kliver mjuka tassar runt omkring mig och jag ser in i en av mina katters vilda, otämjda, men ack så kloka och kärleksfulla, ögon, och jag avslutar med ett budskap från min minsta minitiger som vill hälsa alla er därute med ett "+000000000000000000000000000000000000000000000000000000". Vad det betyder får ni grunna på själva, men det är säkert viktigt för annars skulle han väl inte ha klivit upp på tangentbordet? Katter gör inget i onödan såsom människor gör. :)

Mandoliner och småskuret

Har länge tänkt skaffa en så kallad mandolin, och då menar jag inte instrumentet utan ett skivningsredskap för köket. Jag gillar att sitta och titta på olika varianter, jämföra och kolla priser på nätet. Det känns lite lugnande - fast inte för plånboken för den fick hicka när den såg priserna på vissa märkesmodeller. Som alltid så kan priser på dylika ting variera och jag har sett priser från 150 kr upp till nästan 3 000 kr och då har jag bara skrapat på ytan i ett par dagar. Säkert så kan det finnas fördelar med dyrare varianter, att de är stabilare, har fler funktioner och tillbehör, men jag måste ju tänka på den där saken som har hicka så jag funderar på att slå till på Kyoceras mandolin och julienne. De ligger på mellan 350-400 kr styck och går att diska i maskin (något som jag uppskattar). Visserligen går det inte att byta ut skärdelen på dem, men jag tror att det istället gör att de håller längre - ju fler lösa delar desto mer som kan gå sönder, tänker jag. Här nedanför syns min nuvarande "mandolin- och julienne-apparat" som jag ofta lyckas göra mig illa på när den används.

Sjukdomen sprider sig

Det där med att anpassa farten efter vädret och omständigheterna verkar vara en total nyhet för de flesta bilförarna inne i centrum i Örebro. Det tutas hejvilt när man inte kommer iväg tillräckligt fort med sina dubbfria däck och om trafikljusen råkat slå om till grönt medan den långa kön åt andra hållet inte hunnit iväg så försöker dessa bilister faktiskt köra igenom ändå (!!!)... jo, faktiskt... för något gör att dessa bilförare har så bråttom att de inte ens värderar sina egna liv längre. Fast det är väl så att dessa bilförare i Sveriges största kristna centrum inte tillhör "verklighetens folk" och de har helt klart inte fått lära sig om naturlagarna och att man inte kan köra igenom plåt utan att det märks på något sätt.

Kanske är det också denna sjuka, denna brist på "livsvärdering" som gör att 58 % av läsarna av NWT tycker det är "nödvändigt" att skjuta mer än 10 % av vargstammen i Sverige? Läste nyss att flera av vargarna redan skjutits... och om du inte redan gjort det så fortsätt skriva under protestlistan så politikerna inte får för sig att göra om det!

Vargaskräcken lever vidare

Precis när jag trodde att våra politiker nått alla bottenrekord i dumhet så lyckas de ändå förvåna mig med ännu fler dumheter. Nu vill de tillåta avskjutning på vår redan ömtåliga vargstam. Låt dem inte göra det utan skriv på uppropet mot att få skjuta av vargar i Sverige! Jag har bara hört talas om EN varg som setts där jag bor i Örebro län och den hanen eller honan har bara rört sig genom området och har vad jag vet inte stört någon med sin närvaro, varken människa eller djur. När ska människan lära sig att leva i samklang med naturen och djuren?

Läs mer här: Nej till licensjakt på varg!

Unik världssensation i Örebro

Kan det månne vara samma personer som ville odla fyrkantiga meloner som slagit till igen? Denna gång med platta ägg, som definitivt blir mer stapelbara än de tidigare ovala äggen.

Illa, värre, värst

Glöm alla krav på julklappar till släkt och vänner... det kunde vara värre! ;o)

Bakblogg och bloggfirande

Nya godsaker i bakbloggen: Pepparkaksskorpor med lingon och mandel

Detta är mitt 200:e inlägg i regnbågsbloggen! Grattis till oss! ;o)

Bakbloggen

Dags för bakbloggen igen: Morotskaka med lingonglasyr

Bakbloggen

Nytt recept i bakbloggen: Hjortroncheesecake

Inspiration i vinterkylan

Magnus Reneflots bildserie "Reflections", som finns på fotobloggen "Darkrooms in Northern Light" är bara så härliga och vackra. Väldigt inspirerande bilder värda ett besök!

Bakningsbloggen

Tre nya smaskiga recept finns nu i bakningsbloggen.

Bilderbloggen

Så var det dags för en ny bild i bilderbloggen igen!
Ni vet vad som gäller - besök den och kommentera! ;o)

Bilderbloggen

Ny bild i bilderbloggen igen. Så gör ett besök och skriv en kommentar! :o)

Bilderbloggen

Nu har jag lagt in en ny bild i min bilderblogg, så ta gärna en titt och lämna gärna en liten kommentar efter ert besök också! :o)

Nya julevangeliet

Ingen reklam, tack!

Läste Runes blogg om hans problem med kalsonger och sin fasta telefon. Själv har jag faktiskt mer problem med mobilen eftersom jag anlitat Nix till den fasta telefonen, och det går inte att göra det med mobiler. Men på mobilen har jag börjat trycka på den röda telefonknappen (eller 08-knappen som Rune kallar det) till en väns stora förvåning:
-Men ska du inte svara?
-Nä, det är bara reklam, säger jag och dricker lugnt vidare på mitt té.
Det finns en fördel med mobiler. De är lätta att stänga av, vilket jag gör när jag ska sova eller känner för att "vara mig själv för en stund".

Du är aldrig ensam

Du är aldrig ensam, var meddelandet jag fick till mig igår medan någon höll mig i handen. Denna någon var min morfar som har varit med mig ända sedan han gick över till andra sidan när jag var barn och jag har känt hans närvaro lite då och då under min uppväxt.

Våren 2004 dog min mamma och dagen efter begravningen dog Raisa 13 år gammal och hon blev mina föräldrars fjärde och sista hund. Sedan dog pappa hösten 2006 och förra hösten familjens gammelkatt Rasmus som blev 16,5 år. Så det är kanske inte så konstigt att jag behövt stanna upp ett par dagar och låta saknadens sår läka i Allhelgonatid och det är ju en minneshögtid då vi kan känna närhet och minnas de som gått över till andra sidan. En tid för stilla lugn och samhörighet med den andliga världen.

Men efter ett par dagars sorg och saknad så har smärtan äntligen ebbat ut. Inte så konstigt kanske eftersom den största katten bestämt parkerade sig i knäet på mig tills smärtan tonade bort och försvann. Mina katter tillåter mig inte att drunkna i saknad eller sorg utan tillämpar bestämt och kärleksfullt sin jordnära "här och nu-metod" eller som det numera också kallas "mindfulness"... och det stämmer ju... jag är ju aldrig ensam, varken andligen eller fysiskt.

Gulligt spel! :o)

Ett jättegulligt spel: Woobies!

Det är mycket nu!

... ny bostad, intervjuer för arbetsplatsträning, ny kattunge... *pust* Men jag har tänkt att komma igång med denna blogg igen om bara inspirationen och tiden sammanfaller. :o)

Ny fotoblogg

Min fotoblogg, även kallad Fotosyntes, kommer att omvandlas från min personliga fotoblogg till en blogg för fotogruppen Fotosyntes. Min personliga bildblogg hittas i fortsättningen här och också till vänster bland mina blogglänkar. Mer info om Fotosyntes kommer så småningom. :o)

Sagan om FotoMitt är slut...

... för min del då jag på eftermiddagen söndagen den 19 juli gick ur efter att ha varit med från starten 2005. Det har varit en ettårig beslutsprocess som nu äntligen fått sitt slut. Särskilt skönt känns det efter den senaste tidens turbulens i den innersta kretsen i själva kärnan av gruppen som funnits under en längre tid. Var sak har sin tid och plats och när en väg tar slut kan man antingen stå kvar och stirra eller hitta en ny väg i livet. Jag valde den nya vägen.




Detta inlägg var ursprungligen infört i min blogg på Fotosidan, men avpublicerades där efter önskemål från en av redaktörerna.

Dagens sorg

Michael Jackson lever vidare i våra hjärtan med all musik han lämnade kvar.
Vila i frid!

Dagens fniss

Högskolan på Gotland konstarerar:

"Att bildning hör ihop med ett självständigt tänkande menar 21 procent av vänsterpartisterna, medan endast 1 procent av moderaterna resonerar så."

Fnissa ännu mer genom att läsa mer på högskolans hemsida.

Förbön för en vän

Hjälp mig be för en väninna som misshandlas och terroriseras av en fd pojkvän. Jag ber för att hon ska orka med situationen och vilja ta sig ur detta för just nu är hon så knäckt och helt övertygad om att hon aldrig kan komma ifrån honom.

Mike McCartney om Beatles och foto

Filbyterier och företräden

Denna video tillägnas Här Går Man och Nya Trafikskolan, som är två körskolor i Örebro och som verkar lära ut något annat än gällande trafikregler. Här kommer några tips till er:

1. Lär gärna era elever vad lämna företräde betyder och vad det innebär i en rondell,
2. Lär gärna ut ett mer säkert och korrekt filbyte (och då menar jag inte på nätet),
3. Lär också era elever att man inte får parkera på en busshållplats och att man definitivt inte heller får köra ut hur som helst mitt framför kommande bilar (bussar brukar dessutom signalera med sin blinkers och göra tecken i god tid så att bakomvarande bilar hinner sakta in).
   

Verbalt konstnärskap

Stickandets magi... eller mani

På 80-talet så höll jag på en hel del med stickning och virkning men det föll i glömska av olika orsaker. Men sedan jag tappade en stor del av inspirationen för foto i december förra året och jag fick en ny oerhört kreativ vän så fick jag inspiration att ta upp stickandet igen - mycket för att hålla igång den kreativa ådran i mig även om fotandet gick på sparlåga. Stickning (och virkning) är en så härligt kreativ värld med myllrande färger, magiska material och mystiska mönster! Allt väldigt stimulerande och meditativt. Jag har länge velat lära mig olika spets-/galler-/hålmönstertekniker men har inte riktigt vågat förut, men nu i helgen blev det premiär för jag ville verkligen göra en sjal i ett luftigt nätmönster och det första mönstret jag vågade mig på kallas turkiskt hålmönster i min stickpärmssamling från 80-talet. Det är ett enkelt och vackert mönster som passar väldigt bra i en grovstickad sjal. Garnet, som jag fått av min goa vän Helena heter Sport och är ett tvättat bomullgarn som är jättehärligt och mjukt men ändå bestämt och sammanhållet i sin struktur och det passade väldigt bra för stora stickor (nr 10) och denna typ av mönster. Nu ska jag försöka hitta ett bra garn att göra ett par stora tofsar av och dekorera sjalens ändar med. Även om det var roligt att sjalen blev färdig så kändes det bra tomt och nu vill jag hitta nåt mer att skapa... nåt nytt att göra... så igår började jag leta efter ett bra mönster till ett av mina luddiga pälsgarner och hittade ett bra på Drops Design, men behöver skaffa stickor nr 20 först.

Brandvarnaren

Året då detta hände var 1998 och min förhoppning, och själva meningen med att dela denna upplevelse med andra, är väl att visa att de som upplevt liknande saker inte är ensamma om det och att denna typ av "problem" går att lösa på något sätt.

---

Vi hade rätt lugnt i vår lägenhet innan den nya grannen flyttade in mitt emot. Då förändrades allt och lugnet var över. Det blev inte bara fysiskt stökigt i huset utan också andligen. Jag drömde också om den nya grannen och visste hur både hon, hennes väninna och hennes två manliga vänner såg ut innan jag ens hade träffat henne och jag fick också reda på att hon var missbrukare i drömmen. Dagen efter drömmen möter jag kvinnan i trappen när jag skulle gå ut och hon hade till och med på sig exakt samma tröja som jag hade sett i drömmen.

Det hela eskalerade i en underligt uppskakande upplevelse, inte bara för mig utan kanske ännu mer för min dåvarande sambo som visserligen var intresserad av UFO:n men han var också dataingenjör och empiriskt inriktad på att saker gick att ta på och skulle gå att mätas och vägas.

Ett tag efter grannens inflytt satt jag som vanligt vid datorn, som då var placerad i vårat vardagsrum, och jag satt med ryggen åt hallöppningen och på soffan låg den dåvarande sambon på rygg och tittar på tv. Han har ansiktet mot hallöppningen och kan se det som händer. Uppe i hallen satt alltså vår brandvarnare fast inkilad mellan en draperistång och taket men just den här eftermiddagen så kommer plötsligt brandvarnaren flygande från hallen i en rak diagonal riktning mot min nacke och rygg. Ungefär 1,5 meter ifrån min rygg stoppas den upp i luften av en kraft och faller rakt ner på golvet med en ljudlig smäll och ligger blixtstilla som magnetiserad av golvet utan att vibrera, rulla eller röra på sig. Jag tittar på min sambo som halvsitter upp med stora stirrande ögon och stammar: "Det där går inte! Det där går inte!" Jag vänder mig om och ser brandvarnaren ligga på golvet och frågar honom vad som hänt. Han beskriver då vad han sett och jag "såg" också förloppet själv inom mig på något sätt. För att göra honom lugn så fortsätter jag jobba vid datorn som om inget har hänt och vi pratar inte mer om händelsen. Men sent på natten när sambon hade gått och lagt sig så kom rädslan och jag satte mig skakad i köket med ett tänt ljus och började be ärkeängeln Mikael och hans legioner av änglar om hjälp och att de ska föra detta väsen till ljuset eller dit det hör hemma. Min rädsla försvann direkt och jag renar lägenheten och efter det var det lugnt från de attackerande andeväsena.

Det andliga kriget upphörde, åtminstone på vårat livsplan, men det fysiska bråkandet från grannens så kallade kompisar, som använde lägenheten när grannen var bortrest, fortsatte både i grannlägenheten och i trappuppgången och både ambulanspersonal och polis hämtade blodslagna människor som låg i trappen vid ett par tillfällen. Det var knäckande för mig som då var oerhört känslig men det gav mig till slut istället en beslutsamhet och styrka, en slags orubblighet i att jag faktiskt förtjänade att ha ett lugnt och fridfullt hem, och till slut efter flera telefonsamtal till hyresvärd från både mig och andra grannar så flyttar grannen till slut.

Lugnet återställdes och visserligen flöt en mörk skugga förbi ute i hallen ibland och jag kunde se den i ögonvrån när jag satt i köket men den var aldrig aggressiv utan kändes snarare naturlig, som om den "hörde hemma där". Det hände annat konstigt i den lägenheten också men det kom i alla fall inga fler fysiska attacker från några osynliga andeväsen.



Så här ser mitt nuvarande halltak ut och det är där i fästet som min nuvarande brandvarnare ska sitta, men den ligger i köket med ett väl fungerande batteri i sig. Testade det för någon dag sedan och det tjöt så fint så att katterna for iväg åt alla möjliga håll.

Påven och Michelangelo

Kula Shaker

Avslutar kvällens bloggande med en favoritgrupp;
Kula Shaker och låten "Grateful When You're Dead".
Ingen vaggvisa direkt, men bara sååå bra! :o)

Vit vinterpromenad

Imorse var det bara så ljuvligt ute... vitt, vitt, vitt... och jag visste att jag inte kunde missa den här fotomöjligheten, så efter frukost, disk och lite annat pyssel så åkte vinterstövlarna och kappan på, kameran hängdes runt halsen och så bar det av ut i den vita vintervärlden. Det är verkligen svårt att göra snö rättvisa via en kamera särskilt som så många andra sinnen också tar intryck av allt detta underbara vita som sköljer över själen när man njuter och andas in ljuset. Jag har i alla fall lagt in en av bilderna från dagens promenad i min fotoblogg "Fotosyntes" och fler kommer så småningom.

Det finns hopp trots allt

Gick i mörkret på väg hem från bussen när denna upplyftande melodi dök upp i öronen och så kändes det som om allt vände. Ett leende spred sig i mitt ansikte och ut i min kropp, själen sjöng med trots mörbultade känslor och så plötsligt fanns det bara där... hoppet... trots allt.

Ingen kan köpa livet

Kul i Jul?

Försäkringskassans kroniska ineffektivitet och svåra personalbrist leder till enorma köer och beslut kan fördröjas med månader vilket ställer till det rejält för mig och för många andra i detta avlånga land, så be och håll tummarna för att de som drabbas av detta får en God Jul i år med mat på bordet och möjlighet att betala sina hyror och räkningar.


Trots allt så kom julstjärnan upp... igår i år igen...

Mesigt beteende

Saffran och jag satt och studerade talgoxarna och blåmesarna här utanför idag och jag blev fascinerad av deras beteende. Varför ville alla ha den minimala talgbollen, den som det nästan inte fanns något kvar på, istället för den större som hängde bredvid? Ville de spara den stora tills de ätit upp den lilla för att inte slösa på resurserna och se till att det fanns kvar mat i "förrådet"? Intressant var det i alla fall. :o)

Sök det oskuldsfulla inom dig

Sök det det oskuldsfulla inom dig, se skönheten i ett grässtrå, lyssna på vindens lek i trädens vajande kronor, skratta med en katt, känn glädjen i en hunds ystra lek, upptäck omvärlden med det inre barnets öppenhet och nyfikenhet och känn hur ditt hjärta överväldigas av kärlek inför allt och alla.

Köp-vägrar-dagen

Läste i Mikael Goods blogg att det idag är en internationell köp-vägrar-dag för de som är trötta på konsumtionshysterin, och för att fira den visar jag här ännu ett inlägg från några av mina humorfyllda favoriter.

Fotografisk snobbism

De år jag tillbringat i fotografins värld har jag upptäckt olika sorters irriterande snobbar. De har i alla fall en sak gemensamt - de anser att just deras förhållningssätt är det enda rätta. Här följer en kortfattad redogörelse över dessa filurer och för säkerhets skull ska jag väl tillägga att all likhet med någon nu levande person är en ren tillfällighet. ;)

Märkessnobben
Ja, det säger sig väl kanske självt, men det är en person som är helt fixerad vid ett kameramärke och som inte för sitt liv kan erkänna andra märkens fördelar men gärna nackdelar.

Skärpessnobben
Ja, det är en person som granskar och påpekar brist på skärpa till förbannelse oavsett om den finns eller inte och naturligtvis då bara i alla andras bilder. Dessa snobbar står helt oförstående och handfallna inför abstraktioner eller mer konstnärliga uttryck med oskärpa, korn, bokeh, rörelse etc i en bild.

Analogsnobben
Det digitala är fusk och manipulation, utropar analogsnobben bestämt medan han dubbelexponerar sin film och går in i mörkrummet och hänger upp sina sepiatonade bilder på tork för att sedan beskära dem till lämpligt format.

Långsamhetssnobben
En bra bild tas långsamt. Det ska ta tid annars är det ingen bra bild. Det finns inget konstnärligt värde i en bild som gjorts för snabbt. Förnumstigt nickar långsamhetssnobben instämmande i sina egna ord.

Kultursnobben
Åh, det är så mörkt, så dystert, så levande och så verkligt, utropar kultursnobben medan denne studerar fotografier på utslagna människor, missbrukare och fattig misär i sina svarta ljusbefriade toner samtidigt som denne samtidigt hinner rynka på näsan åt fotograf Skönhets harmoniskt behagliga bilder med sina klara färger.

Skulle ni råka ut för någon av dessa snobbar så försök inte ingripa själva, utan bara ignorera dem så försvinner de till slut hånfullt muttrande till sina respektive flockar och ni kan lugnt fortsätta skapa och kreera från hjärtat som ni själva känner för... och kom ihåg att all konst berör och får människor att reagera såväl negativt som positivt, så fortsätt bara på din alldeles egna väg och välj de kreativa "penslar" som känns bra för just dig... för tänk om Gud börjat fundera i dessa snobbiga banor när han skapade universum, planeterna och inte minst människorna - då hade inget funnits!

Förresten, detta fotografiet och bild, som säkerligen tillkommit på alldeles för kort tid och på "fel" sätt, heter "Mörker" och passade alldeles lite lagom ironiskt till detta inlägg. Den kan för övrigt ses i större version här.

Varför bilder?

Fotografen och författaren Göran Segeholm berättar om hur bilder kan påverka oss.

"Även kvinnan har en själ"

Citatet i rubriken kommer från kyrkomötet i Nicea år 325 e.Kr. så naturligtvis är det här inlägget tillägnat både Katolska kyrkan och Synoden i Svenska Kyrkan. ;)

Terje Hellesø

Om ni missade tv-programmet "Eftersnack" med naturfotografen Terje Hellesø, eller vill se det igen, så kan ni göra det på SVT:s webb-tv. Det var väldigt intressant att höra honom berätta om sin bok "Året" och få se några smakprov från den också.

Besök Terjes blogg och hans hemsida.

HDR-katten

Testade ett plug-in till Photoshop som heter ReDynaMix och det visade sig vara helhäftigt för mina mobilbilder. Det räcker med att använda en bild för att få en HDR-effekt och programmet var så pass lättarbetat och prisvärt att jag nog kommer att investera i det snarast möjligt.

Min mobil tar absolut urkassa bilder, vilket också är själva charmen med dem. :o) Här kommer först bilden jag testade HDR-effekten på och den är rakt av från kameran utan någon korrigering så bruset och det tjusiga färgsticket ingår i "priset". ;o)



... och så här blev effekten av första bästa förslag från HDR-filtret. Min yngsta misse har aldrig sett så tuff ut förut! :o) Sedan kan man naturligtvis arbeta vidare med bilden men jag ville visa den direkta effekten helt oavancerat.



Tack till Bernt Carlzon för tipset!

Sicket färgglatt godis!

Det här var en stor favorit för mig, och även i vår klass på mellanstadiet för den vann varje melodifestivalstävling som jag, Mikael och Håkan ordnade till "Roliga timmen" och varken frisyrerna eller kläderna var underliga på den tiden. ;o) Lyssna och njut!

Besök på Arkitektkopia i Örebro

Här undersöker vi Oves episka mastodontpanoramavy över norska Runde - en tre meters utskrift på canvas.

---

På eftermiddagen den 6 november gick jag ut till parkeringen för att få skjuts av FotoMitts egen Mjuka Linjen (jag kallar Zorans bil så för den åker upp när den startar och ner när den stängs av). Trots parkeringssvårigheterna inne i Örebro så lyckades herr Zorro hitta en parkingsplats också - inte illa! Och eftersom kortläsaren inte ville samarbeta så fick han lära sig den ädla konsten i att betala parkeringsavgiften via mobilen. Varje dag lär man sig något nytt. :o)

När vi kom in på Arkitektkopia så konstaterade jag att jag aldrig har sett så många medlemmar samtidigt på något arrangemang vi haft och det var både roligt och omtumlande på samma gång. Vi delades in i två grupper som gick åt varsina håll. Jag följde naturligtvis med gruppen som gick in köket för att få smörgåstårta - mycket må jag vara, men dum är jag inte! ;o)

Medan vi alla avnjöt förtäringen så berättade Arkitektkopias regionchef Björn Sunnhed om företagets historia och grundaren samt de olika tjänsterna som de kunde utföra, vilket var betydligt fler än att bara kopiera ritningar som jag trodde innan besöket. Sedan visade han oss runt i de stora lokalerna samtidigt som han berättade om de olika materialen som de gör utskrifter på och om maskinerna de använder. Mest fascinerande var nog ändå Oves gigantiska panorama som var utskrivet i en storlek som egentligen inte finns. Begränsningen av färgskalan och rörelseoskärpan på gräset i bilden gjorde att den såg målad ut. Det var en riktigt häftig effekt.

Efter rundturen visades vi ner i källaren för nästa genomgång av färgspecialisten Anders Trillkott (som jag alltid tänker fel namn på). Han hade en grundlig genomgång om färger och konstnären i mig gillade naturligtvis inte att höra att färgskalan för utskrifter är begränsad och att man inte kan få alla de färger man vill ha. *suck* Det var i alla fall ett väldigt givande besök med mycket att smälta och nästa gång jag beställer utskrifter av ett eller flera foton så kommer jag definitivt att ha större förståelse för företaget jag anlitar oavsett vilket det nu blir. :o)

Det gyllene snittet

Den 26 oktober lyssnade jag och några andra medlemmar i FotoMitt på en föreläsning av Ove Lundqvist om vad det gyllene snittet och tredjedelsregeln innebär, hur man komponerar med hjälp av dessa och hur man genom att känna till dem också kan bryta mot dem för att inte bilden ska stagnera och bli stel. Anledningen till föreläsningen berodde dels på vanliga missförstånd och en allmänna förvirring omkring begreppet och pricken över i:et var en kommentar under min bild "Mellanrum" som föranledde Ove att reda ut begreppen för oss. Det var i alla fall mycket intressant och även om jag kanske inte begriper själva matematiska formeln så förstår jag vad det innebär praktiskt och i bildspråket och för mig är det ändå viktigast eftersom jag mestadels använder mig av känslan när jag komponerar en bild.

Mer läsning: Det gyllene snittet: Universums hemliga kod

Dödens årstid

Jag vet inte hur jag klarade det, men jag gjorde det i alla fall och även om sorgen och saknaden är stor så är jag väldigt tacksam över att få ha upplevt något så vackert som att få se min starka Rasmus, denna lilla fantastiskt modiga misse, möta döden med ett fullkomligt lugn och inre harmoni.

Det visade sig att döden är inte alls den grymma liemannen som hugger ner alla i sin åsyn, utan en vacker befriare av smärta och lidande och en välkomnande dörr till Himlen.

För precis som träden tappar sina blad under hösten så fortsätter livskraften, om än i en annan form och det visade Rasmus mig med sitt mjuka lugn. Han var redo att gå igenom dörren till andra sidan, även om jag inte var redo för det och det visade sig att hela situationen var som omsluten av hjälpande händer, synliga såväl som osynliga.

Den kompis som jag först bad skjutsa oss kunde inte göra det eftersom hans barn skulle på orienteringsträning och den vän jag hade ställt upp för på alla sätt och vis syntes inte till och jag kunde konstatera att precis som när mamma dog och senare när pappa dog så försvann människor omkring mig och jag blev ensam... och allt kändes tyst... dånande tyst och öde.

Jag insåg att jag kanske skulle bli tvungen att köra dit med katten ensam, vilket inte kändes bra för jag visste ju inte hur jag skulle orka ta mig hem efteråt men jag försökte att inte tänka för mycket på det utan lät timmarna passera förbi och gick på långa promenader med kameran när jag inte tillbringade tiden med Rasmus och de andra katterna.

Men som alltid när en del människor omkring en inte klarar av att höra talas om dödens vingslag så kan man få hjälp från oväntat håll och det fick också jag. En granne dök upp och frågade mig hur allt var, och jag berättade om katten. Hon erbjöd sig direkt att ställa upp och åka dit med katten åt mig om jag inte skulle orka följa med. Men jag sa till henne att jag lovat Rasmus att vara med till slutet och frågade henne om hon kunde skjutsa oss till veterinären och det var en självklarhet för henne, så det gjorde hon.

Fortsättning följer...

♥ Rasmus ♥

Rasmus har varit min vän och lärare i 16,5 år och i eftermiddag somnar han in och går vidare till andra sidan, till Himlen.

Hans första två levnadsår var jag inneboende hos honom tills han själv bestämde att han ville flytta till mina föräldrar efter att vi tvingades flytta från en stor tvåa till en liten ynklig etta när jag började studera i några år.

För två år sedan dog min far och då kom Rasmus tillbaka till mig igen. Nu har han länge försökt få mig att förstå att han vill "flytta" igen, men jag har inte varit redo att se det förrän nu.

Även om jag vuxit upp med hundar så var det Rasmus som lärde mig kommunicera med djur på allvar och framförallt lärde han mig respekt och om vördnaden och ansvaret i att ta hand om ett djur och dess liv. Så det var hans uppgift att lära om mig, eller rättare sagt utöka mina kunskaper, från hundmänniska till kattmänniska.

När han kom till mig var han åtta veckor och jag höll honom i min famn och kände hans lilla hjärta slå mot mitt bröst så uppfylldes jag av sådan vördnad och ett ansvar jag aldrig hade känt tidigare och jag insåg vilket ansvar det är att få ta hand om en levande varelse. Så det är väl bara passande att jag är med honom idag när hans hjärta slår sina sista slag också. Jag har frågat honom, senast idag, om jag gör rätt och om det är det här han vill och varje gång har han lyft sitt lilla huvud och tittat mig i ögonen med lugn och harmoni i blicken och så har han blundat vänligt mot mig. De lärdomar han har gett mig är ovärderliga men jag har alltid försökt göra honom till viljes och låta min egen vilja stå tillbaka för kärlek är inte att hålla fast, utan att släppa taget så nu idag släpper jag honom fri. Jag älskar dig, Rasmus.

Kärlekens väg

1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,
vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*
2 Och om jag ägde profetisk gåva
och kände alla hemligheter
och hade all kunskap,
och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg
men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.
3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde
och om jag offrade min kropp till att brännas,*
men inte hade kärlek,
så skulle jag ingenting vinna.

4 Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
5 den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
7 Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
8 Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
9 Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
10 men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.

11 När jag var barn,
talade jag som ett barn,
tänkte jag som ett barn,
och förstod jag som ett barn.
Men sedan jag blivit man,
har jag lagt bort det barnsliga.
12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,*
men då skall vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag endast till en del,
men då skall jag känna fullkomligt,
liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
men störst av dem är kärleken.

(1 Korintierbrevet 13)