. . . . . . . . . . . . tänkvärda tänkta tankevirvlar blandade med kreativt känslosamma känslor
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .och uppriktigt uppmuntrande uttryck

29 juli 2008

Proffs sysslar inte med näbbmöss, del 1

Minsta missen kom stolt in i sovrummet med sitt byte, en liten svart näbbmus, och släppte ner den vid mina fötter. Jag hann bara berömma honom innan jag upptäckte att det ryckte lite i det lilla bytet och tanken "den lever" hann bara fara genom mitt huvud innan näbbmusen rusade in bakom gardinen med en glad liten misse efter. Jaspis är lite oerfaren som jägare, vilket också märks för han förstår inte riktigt att han ska döda bytet innan han tar hem det till sin matte. Efter en stund tröttnade Jaspis och försvann ut igen, och jag har tillbringat en del av förmiddagen på mage letandes efter en alltmer grå mus som gömmer sig under kanten på datorbordets ben. Jag har pratat med den och förklarat att jag vill hjälpa den ut i naturen och inte skada den, men än så länge är den oresonlig och vill inte medverka till att komma fram. Trots idoga böner om hjälp från gammelkatten så får jag ingen hjälp därifrån heller. Rasmus bara tittar på mig och verkar tycka att "jag är faktiskt proffs och sysslar inte med näbbmöss". Katter äter ju inte näbbmöss, vilket kanske inte lille Jaspis förstått än eller så är de roliga för att de är så snabba så han kommer oftast hem med just näbbmöss. Så jag avvaktar och ser om näbbmusen kommer fram om en stund, annars får jag väl försöka flytta på datorbordet i alla fall trots att jag riskerar att skada den lille.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...