. . . . . . . . . . . . tänkvärda tänkta tankevirvlar blandade med kreativt känslosamma känslor
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .och uppriktigt uppmuntrande uttryck

16 december 2008

Brandvarnaren

Året då detta hände var 1998 och min förhoppning, och själva meningen med att dela denna upplevelse med andra, är väl att visa att de som upplevt liknande saker inte är ensamma om det och att denna typ av "problem" går att lösa på något sätt.



Vi hade rätt lugnt i vår lägenhet innan den nya grannen flyttade in mitt emot. Då förändrades allt och lugnet var över. Det blev inte bara fysiskt stökigt i huset utan också andligen. Jag drömde också om den nya grannen och visste hur både hon, hennes väninna och hennes två manliga vänner såg ut innan jag ens hade träffat henne och jag fick också reda på att hon var missbrukare i drömmen. Dagen efter drömmen möter jag kvinnan i trappen när jag skulle gå ut och hon hade till och med på sig exakt samma tröja som jag hade sett i drömmen.

Det hela eskalerade i en underligt uppskakande upplevelse, inte bara för mig utan kanske ännu mer för min dåvarande sambo som visserligen var intresserad av UFO:n men han var också dataingenjör och empiriskt inriktad på att saker gick att ta på och skulle gå att mätas och vägas.

Ett tag efter grannens inflytt satt jag som vanligt vid datorn, som då var placerad i vårat vardagsrum, och jag satt med ryggen åt hallöppningen och på soffan låg den dåvarande sambon på rygg och tittar på tv. Han har ansiktet mot hallöppningen och kan se det som händer. Uppe i hallen satt alltså vår brandvarnare fast inkilad mellan en draperistång och taket men just den här eftermiddagen så kommer plötsligt brandvarnaren flygande från hallen i en rak diagonal riktning mot min nacke och rygg. Ungefär 1,5 meter ifrån min rygg stoppas den upp i luften av en kraft och faller rakt ner på golvet med en ljudlig smäll och ligger blixtstilla som magnetiserad av golvet utan att vibrera, rulla eller röra på sig. Jag tittar på min sambo som halvsitter upp med stora stirrande ögon och stammar: "Det där går inte! Det där går inte!" Jag vänder mig om och ser brandvarnaren ligga på golvet och frågar honom vad som hänt. Han beskriver då vad han sett och jag "såg" också förloppet själv inom mig på något sätt. För att göra honom lugn så fortsätter jag jobba vid datorn som om inget har hänt och vi pratar inte mer om händelsen. Men sent på natten när sambon hade gått och lagt sig så kom rädslan och jag satte mig skakad i köket med ett tänt ljus och började be ärkeängeln Mikael och hans legioner av änglar om hjälp och att de ska föra detta väsen till ljuset eller dit det hör hemma. Min rädsla försvann direkt och jag renar lägenheten och efter det var det lugnt från de attackerande andeväsena.

Det andliga kriget upphörde, åtminstone på vårat livsplan, men det fysiska bråkandet från grannens så kallade kompisar, som använde lägenheten när grannen var bortrest, fortsatte både i grannlägenheten och i trappuppgången och både ambulanspersonal och polis hämtade blodslagna människor som låg i trappen vid ett par tillfällen. Det var knäckande för mig som då var oerhört känslig men det gav mig till slut istället en beslutsamhet och styrka, en slags orubblighet i att jag faktiskt förtjänade att ha ett lugnt och fridfullt hem, och till slut efter flera telefonsamtal till hyresvärd från både mig och andra grannar så flyttar grannen till slut.

Lugnet återställdes och visserligen flöt en mörk skugga förbi ute i hallen ibland och jag kunde se den i ögonvrån när jag satt i köket men den var aldrig aggressiv utan kändes snarare naturlig, som om den "hörde hemma där". Det hände annat konstigt i den lägenheten också men det kom i alla fall inga fler fysiska attacker från några osynliga andeväsen.



Så här ser mitt nuvarande halltak ut och det är där i fästet som min nuvarande brandvarnare ska sitta, men den ligger i köket med ett väl fungerande batteri i sig. Testade det för någon dag sedan och det tjöt så fint så att katterna for iväg åt alla möjliga håll.

4 december 2008

Kula Shaker

Avslutar kvällens bloggande med en favoritgrupp;
Kula Shaker och låten "Grateful When You're Dead".
Ingen vaggvisa direkt, men bara sååå bra! :o)

Vit vinterpromenad

Imorse var det bara så ljuvligt ute... vitt, vitt, vitt... och jag visste att jag inte kunde missa den här fotomöjligheten, så efter frukost, disk och lite annat pyssel så åkte vinterstövlarna och kappan på, kameran hängdes runt halsen och så bar det av ut i den vita vintervärlden. Det är verkligen svårt att göra snö rättvisa via en kamera särskilt som så många andra sinnen också tar intryck av allt detta underbara vita som sköljer över själen när man njuter och andas in ljuset. Jag har i alla fall lagt in en av bilderna från dagens promenad i min fotoblogg "Fotosyntes" och fler kommer så småningom.

3 december 2008

Det finns hopp trots allt

Gick i mörkret på väg hem från bussen när denna upplyftande melodi dök upp i öronen och så kändes det som om allt vände. Ett leende spred sig i mitt ansikte och ut i min kropp, själen sjöng med trots mörbultade känslor och så plötsligt fanns det bara där... hoppet... trots allt.

1 december 2008

Kul i Jul?



Försäkringskassans kroniska ineffektivitet och svåra personalbrist leder till enorma köer och beslut kan fördröjas med månader vilket ställer till det rejält för mig och för många andra i detta avlånga land, så be och håll tummarna för att de som drabbas av detta får en God Jul i år med mat på bordet och möjlighet att betala sina hyror och räkningar.


Trots allt så kom julstjärnan upp... igår i år igen...

Mesigt beteende



Saffran och jag satt och studerade talgoxarna och blåmesarna här utanför idag och jag blev fascinerad av deras beteende. Varför ville alla ha den minimala talgbollen, den som det nästan inte fanns något kvar på, istället för den större som hängde bredvid? Ville de spara den stora tills de ätit upp den lilla för att inte slösa på resurserna och se till att det fanns kvar mat i "förrådet"? Intressant var det i alla fall. :o)

30 november 2008

Sök det oskuldsfulla inom dig

Sök det det oskuldsfulla inom dig, se skönheten i ett grässtrå, lyssna på vindens lek i trädens vajande kronor, skratta med en katt, känn glädjen i en hunds ystra lek, upptäck omvärlden med det inre barnets öppenhet och nyfikenhet och känn hur ditt hjärta överväldigas av kärlek inför allt och alla.

29 november 2008

Köp-vägrar-dagen

Läste i Mikael Goods blogg att det idag är en internationell köp-vägrar-dag för de som är trötta på konsumtionshysterin, och för att fira den visar jag här ännu ett inlägg från några av mina humorfyllda favoriter.

28 november 2008

Fotografisk snobbism

Mörker

De år jag tillbringat i fotografins värld har jag upptäckt olika sorters irriterande snobbar. De har i alla fall en sak gemensamt - de anser att just deras förhållningssätt är det enda rätta. Här följer en kortfattad redogörelse över dessa filurer och för säkerhets skull ska jag väl tillägga att all likhet med någon nu levande person är en ren tillfällighet. ;)

Märkessnobben
Ja, det säger sig väl kanske självt, men det är en person som är helt fixerad vid ett kameramärke och som inte för sitt liv kan erkänna andra märkens fördelar men gärna nackdelar.

Skärpessnobben
Ja, det är en person som granskar och påpekar brist på skärpa till förbannelse oavsett om den finns eller inte och naturligtvis då bara i alla andras bilder. Dessa snobbar står helt oförstående och handfallna inför abstraktioner eller mer konstnärliga uttryck med oskärpa, korn, bokeh, rörelse etc i en bild.

Analogsnobben
Det digitala är fusk och manipulation, utropar analogsnobben bestämt medan han dubbelexponerar sin film och går in i mörkrummet och hänger upp sina sepiatonade bilder på tork för att sedan beskära dem till lämpligt format.

Långsamhetssnobben
En bra bild tas långsamt. Det ska ta tid annars är det ingen bra bild. Det finns inget konstnärligt värde i en bild som gjorts för snabbt. Förnumstigt nickar långsamhetssnobben instämmande i sina egna ord.

Kultursnobben
Åh, det är så mörkt, så dystert, så levande och så verkligt, utropar kultursnobben medan denne studerar fotografier på utslagna människor, missbrukare och fattig misär i sina svarta ljusbefriade toner samtidigt som denne samtidigt hinner rynka på näsan åt fotograf Skönhets harmoniskt behagliga bilder med sina klara färger.

Skulle ni råka ut för någon av dessa snobbar så försök inte ingripa själva, utan bara ignorera dem så försvinner de till slut hånfullt muttrande till sina respektive flockar och ni kan lugnt fortsätta skapa och kreera från hjärtat som ni själva känner för... och kom ihåg att all konst berör och får människor att reagera såväl negativt som positivt, så fortsätt bara på din alldeles egna väg och välj de kreativa "penslar" som känns bra för just dig... för tänk om Gud börjat fundera i dessa snobbiga banor när han skapade universum, planeterna och inte minst människorna - då hade inget funnits!

Förresten, detta fotografiet och bild, som säkerligen tillkommit på alldeles för kort tid och på "fel" sätt, heter "Mörker" och passade alldeles lite lagom ironiskt till detta inlägg. Den kan för övrigt ses i större version här.

27 november 2008

Varför bilder?

Fotografen och författaren Göran Segeholm berättar om hur bilder kan påverka oss.

22 november 2008

"Även kvinnan har en själ"



Citatet i rubriken kommer från kyrkomötet i Nicea år 325 e.Kr. så naturligtvis är det här inlägget tillägnat både Katolska kyrkan och Synoden i Svenska Kyrkan. ;)

21 november 2008

Terje Hellesø



Om ni missade tv-programmet "Eftersnack" med naturfotografen Terje Hellesø, eller vill se det igen, så kan ni göra det på SVT:s webb-tv. Det var väldigt intressant att höra honom berätta om sin bok "Året" och få se några smakprov från den också.

Besök Terjes blogg och hans hemsida.

20 november 2008

HDR-katten

Testade ett plug-in till Photoshop som heter ReDynaMix och det visade sig vara helhäftigt för mina mobilbilder. Det räcker med att använda en bild för att få en HDR-effekt och programmet var så pass lättarbetat och prisvärt att jag nog kommer att investera i det snarast möjligt.

Min mobil tar absolut urkassa bilder, vilket också är själva charmen med dem. :o) Här kommer först bilden jag testade HDR-effekten på och den är rakt av från kameran utan någon korrigering så bruset och det tjusiga färgsticket ingår i "priset". ;o)



... och så här blev effekten av första bästa förslag från HDR-filtret. Min yngsta misse har aldrig sett så tuff ut förut! :o) Sedan kan man naturligtvis arbeta vidare med bilden men jag ville visa den direkta effekten helt oavancerat.



Tack till Bernt Carlzon för tipset!

19 november 2008

Sicket färgglatt godis!

Det här var en stor favorit för mig, och även i vår klass på mellanstadiet för den vann varje melodifestivalstävling som jag, Mikael och Håkan ordnade till "Roliga timmen" och varken frisyrerna eller kläderna var underliga på den tiden. ;o) Lyssna och njut!

18 november 2008

Besök på Arkitektkopia i Örebro


Här undersöker vi Oves episka mastodontpanoramavy över norska Runde - en tre meters utskrift på canvas.


På eftermiddagen den 6 november gick jag ut till parkeringen för att få skjuts av FotoMitts egen Mjuka Linjen (jag kallar Zorans bil så för den åker upp när den startar och ner när den stängs av). Trots parkeringssvårigheterna inne i Örebro så lyckades herr Zorro hitta en parkingsplats också - inte illa! Och eftersom kortläsaren inte ville samarbeta så fick han lära sig den ädla konsten i att betala parkeringsavgiften via mobilen. Varje dag lär man sig något nytt. :o)

När vi kom in på Arkitektkopia så konstaterade jag att jag aldrig har sett så många medlemmar samtidigt på något arrangemang vi haft och det var både roligt och omtumlande på samma gång. Vi delades in i två grupper som gick åt varsina håll. Jag följde naturligtvis med gruppen som gick in köket för att få smörgåstårta - mycket må jag vara, men dum är jag inte! ;o)

Medan vi alla avnjöt förtäringen så berättade Arkitektkopias regionchef Björn Sunnhed om företagets historia och grundaren samt de olika tjänsterna som de kunde utföra, vilket var betydligt fler än att bara kopiera ritningar som jag trodde innan besöket. Sedan visade han oss runt i de stora lokalerna samtidigt som han berättade om de olika materialen som de gör utskrifter på och om maskinerna de använder. Mest fascinerande var nog ändå Oves gigantiska panorama som var utskrivet i en storlek som egentligen inte finns. Begränsningen av färgskalan och rörelseoskärpan på gräset i bilden gjorde att den såg målad ut. Det var en riktigt häftig effekt.

Efter rundturen visades vi ner i källaren för nästa genomgång av färgspecialisten Anders Trillkott (som jag alltid tänker fel namn på). Han hade en grundlig genomgång om färger och konstnären i mig gillade naturligtvis inte att höra att färgskalan för utskrifter är begränsad och att man inte kan få alla de färger man vill ha. *suck* Det var i alla fall ett väldigt givande besök med mycket att smälta och nästa gång jag beställer utskrifter av ett eller flera foton så kommer jag definitivt att ha större förståelse för företaget jag anlitar oavsett vilket det nu blir. :o)

29 oktober 2008

Det gyllene snittet

Mellanrum
Den 26 oktober lyssnade jag och några andra medlemmar i FotoMitt på en föreläsning av Ove Lundqvist om vad det gyllene snittet och tredjedelsregeln innebär, hur man komponerar med hjälp av dessa och hur man genom att känna till dem också kan bryta mot dem för att inte bilden ska stagnera och bli stel. Anledningen till föreläsningen berodde dels på vanliga missförstånd och en allmänna förvirring omkring begreppet och pricken över i:et var en kommentar under min bild "Mellanrum" som föranledde Ove att reda ut begreppen för oss. Det var i alla fall mycket intressant och även om jag kanske inte begriper själva matematiska formeln så förstår jag vad det innebär praktiskt och i bildspråket och för mig är det ändå viktigast eftersom jag mestadels använder mig av känslan när jag komponerar en bild.

Mer läsning: Det gyllene snittet: Universums hemliga kod

12 oktober 2008

Dödens årstid

Färgprakt IJag vet inte hur jag klarade det, men jag gjorde det i alla fall och även om sorgen och saknaden är stor så är jag väldigt tacksam över att få ha upplevt något så vackert som att få se min starka Rasmus, denna lilla fantastiskt modiga misse, möta döden med ett fullkomligt lugn och inre harmoni.

Det visade sig att döden är inte alls den grymma liemannen som hugger ner alla i sin åsyn, utan en vacker befriare av smärta och lidande och en välkomnande dörr till Himlen.

För precis som träden tappar sina blad under hösten så fortsätter livskraften, om än i en annan form och det visade Rasmus mig med sitt mjuka lugn. Han var redo att gå igenom dörren till andra sidan, även om jag inte var redo för det och det visade sig att hela situationen var som omsluten av hjälpande händer, synliga såväl som osynliga.

Den kompis som jag först bad skjutsa oss kunde inte göra det eftersom hans barn skulle på orienteringsträning och den vän jag hade ställt upp för på alla sätt och vis syntes inte till och jag kunde konstatera att precis som när mamma dog och senare när pappa dog så försvann människor omkring mig och jag blev ensam... och allt kändes tyst... dånande tyst och öde.

Jag insåg att jag kanske skulle bli tvungen att köra dit med katten ensam, vilket inte kändes bra för jag visste ju inte hur jag skulle orka ta mig hem efteråt men jag försökte att inte tänka för mycket på det utan lät timmarna passera förbi och gick på långa promenader med kameran när jag inte tillbringade tiden med Rasmus och de andra katterna.

Men som alltid när en del människor omkring en inte klarar av att höra talas om dödens vingslag så kan man få hjälp från oväntat håll och det fick också jag. En granne dök upp och frågade mig hur allt var, och jag berättade om katten. Hon erbjöd sig direkt att ställa upp och åka dit med katten åt mig om jag inte skulle orka följa med. Men jag sa till henne att jag lovat Rasmus att vara med till slutet och frågade henne om hon kunde skjutsa oss till veterinären och det var en självklarhet för henne, så det gjorde hon.

Fortsättning följer...

7 oktober 2008

♥ Rasmus ♥

RasmusRasmus har varit min vän och lärare i 16,5 år och i eftermiddag somnar han in och går vidare till andra sidan, till Himlen.

Hans första två levnadsår var jag inneboende hos honom tills han själv bestämde att han ville flytta till mina föräldrar efter att vi tvingades flytta från en stor tvåa till en liten ynklig etta när jag började studera i några år.

För två år sedan dog min far och då kom Rasmus tillbaka till mig igen. Nu har han länge försökt få mig att förstå att han vill "flytta" igen, men jag har inte varit redo att se det förrän nu.

Även om jag vuxit upp med hundar så var det Rasmus som lärde mig kommunicera med djur på allvar och framförallt lärde han mig respekt och om vördnaden och ansvaret i att ta hand om ett djur och dess liv. Så det var hans uppgift att lära om mig, eller rättare sagt utöka mina kunskaper, från hundmänniska till kattmänniska.

När han kom till mig var han åtta veckor och jag höll honom i min famn och kände hans lilla hjärta slå mot mitt bröst så uppfylldes jag av sådan vördnad och ett ansvar jag aldrig hade känt tidigare och jag insåg vilket ansvar det är att få ta hand om en levande varelse. Så det är väl bara passande att jag är med honom idag när hans hjärta slår sina sista slag också. Jag har frågat honom, senast idag, om jag gör rätt och om det är det här han vill och varje gång har han lyft sitt lilla huvud och tittat mig i ögonen med lugn och harmoni i blicken och så har han blundat vänligt mot mig. De lärdomar han har gett mig är ovärderliga men jag har alltid försökt göra honom till viljes och låta min egen vilja stå tillbaka för kärlek är inte att hålla fast, utan att släppa taget så nu idag släpper jag honom fri. Jag älskar dig, Rasmus.

Kärlekens väg

1 Om jag talade både människors och änglars språk men inte hade kärlek,
vore jag endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.*
2 Och om jag ägde profetisk gåva
och kände alla hemligheter
och hade all kunskap,
och om jag hade all tro så att jag kunde flytta berg
men inte hade kärlek,
så vore jag ingenting.
3 Och om jag delade ut allt vad jag ägde
och om jag offrade min kropp till att brännas,*
men inte hade kärlek,
så skulle jag ingenting vinna.

4 Kärleken är tålig och mild,
kärleken avundas inte,
den skryter inte,
den är inte uppblåst,
5 den uppför sig inte illa,
den söker inte sitt,
den brusar inte upp,
den tillräknar inte det onda.
6 Den gläder sig inte över orättfärdigheten
men har sin glädje i sanningen.
7 Den fördrar allting,
den tror allting,
den hoppas allting,
den uthärdar allting.
8 Kärleken upphör aldrig.
Men profetiorna skall upphöra
och tungomålstalen skall tystna
och kunskapen skall förgå.
9 Ty vi förstår till en del
och profeterar till en del,
10 men när det fullkomliga kommer,
skall det förgå som är till en del.

11 När jag var barn,
talade jag som ett barn,
tänkte jag som ett barn,
och förstod jag som ett barn.
Men sedan jag blivit man,
har jag lagt bort det barnsliga.
12 Nu ser vi en gåtfull spegelbild,*
men då skall vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag endast till en del,
men då skall jag känna fullkomligt,
liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

13 Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre,
men störst av dem är kärleken.

(1 Korintierbrevet 13)

26 september 2008

Sannolikhetskalkyler

Denna monolog av Tage Danielsson är lika aktuell nu som någonsin.

Vivitar 135/2.8 1:2 Macro

Diesel, en Bichon FriséDet här objektivet har jag haft i flera år, men har inte kunnat använda det på min förra kamera (Canon EOS 350D) eftersom sökaren var för alldeles för minimalt miniatyrliten för manuell fotografering. Jag hade till och med funderingar på att sälja det eftersom jag ändå inte kunde använda det så ofta. För även om jag har en analog kamera som det också passar på, så är det ju det digitala jag använder mest på grund av merkostnaderna med det analoga, förutom miljöaspekten förstås.

Klicka här för att se bilderna från min första fotoutflykt med Vivitar-objektivet på min Sony A700. Jag smög in bilderna i Lounge-avdelningen på Takumar.org där man får diskutera lite vad som helst, inte bara Takumar-objektiv. :o)

25 september 2008

Super-Takumar 135/3.5 och 55/1.8

Röd rosNu har jag också hunnit testa de andra två objektiven och jag kan bara konstatera att dessa gamla objektiv verkligen är helsköna att jobba med. De är smidiga, rejäla och lagom mjuka att fokusera med. Adaptern med AF-bekräftelse underlättar helt klart fokuseringen men i och med A700:s stora, klara sökare så går det faktiskt bra med en vanlig adapter utan något chip.

Denna bild och fler bilder i större versioner finns på Takumar.org. Klicka på länkarna här nedanför så kommer ni dit.
Super-Takumar 135/3.5
Super-Takumar 55/1.8


Bilden är tagen med Sony A700, M42-adapter med AF-bekräftelse + Super-Takumar 55/1.8.

22 september 2008

Super-Takumar 50/1.4

Röda bärJag har skaffat en M42-adapter med "AF-bekräftelse" (det kallas i alla fall "AF confirmation" på engelska) till min nya kamera (Sony A700) och häromdagen testade jag det första av mina tre Super-Takumar-objektiv på den. Jag kände mig väldigt upplyft och andäktig, vilket jag i och för sig alltid gör när jag fotograferar, och objektivet kändes bättre än jag hade föreställt mig. Eftersom jag aldrig haft ett så ljusstarkt objektiv som med bländare 1.4 förut så blev jag så glad och fascinerad av det att jag helt enkelt glömde bort att prova de andra bländarna. Det får väl bli fler utforskningsutflykter med objektivet.

Alla mina tre Takumar-objektiv (Super Takumar 50/1.4, 55/1.8 och 135/3.5) känns mycket gedigna och rejält byggda samtidigt som 135:an känns slank i utformningen. Det känns som om de byggts för att hålla länge. Jag har också en "ölburk" (Minolta 70-210/4) som också har samma solida känsla, även om det är mer byggt som en bazooka med tyngden hos en pansarvagn och har AF. Dessa gamla objektiv med sina härliga personligheter är helt klart farliga för min plånbok! :o)

Adaptern verkar fungera och ger utslag i sökaren men marginalerna är så små och jag behöver lära mig mer om hur man använder den manuella fokusen som helt klart är annorlunda mot på nyare objektiv.

Större version av ovanstående och andra bilder kan ses på Takumar.org.

17 september 2008

Ett drömlikt tillstånd

Ett drömlikt tillståndJag skickade in min bild "Ett drömlikt tillstånd" till Fotosidans tävling Photo Challenge 2008 på temat "Drömmar" och idag kom resultatet och den kom tyvärr inte ens med bland de tio bästa. Min bild visar på ett drömlikt tillstånd där man inte riktigt vet om man är ovanför eller under vattenytan... och oavsett vad juryn tyckte så tycker jag väldigt mycket om min bild i alla fall! :o)

För att se en större version - klicka här!

5 september 2008

Minolta AF-C

Minolta AF-CJag har faktiskt vunnit Mikael Goods bloggtävling och det kändes roligt för det är sällan jag vinner något - å andra sidan är det sällan jag tävlar också så det kanske inte är så konstigt, men så tror jag ju mer på att tävla med mig själv än mot andra också. Eftersom jag fick välja vinsten från prisbordet så valde jag en liten analog småbildskamera Minolta AF-C med 35/2.8 optik och blixt. Den är väldigt liten och behändig och verkar vara idealisk för gatufoto. Vinsten levererades i sin originalask.

26 augusti 2008

Även du min Brutus!

Under sköna svanar

Jag har precis besökt Brutus Östlings blogg för första gången och jag känner mig förälskad. Nej, inte i Brutus! Utan i de underbara bevingade varelser han fångar så magnifikt med sin kamera och den härliga naturen de vistas i. Hans bilder är så upplyftande och jag fylls av sådan glädje när jag ser dem, alla dessa vackra fåglar som jag aldrig varit i närheten av och ibland inte ens har sett på bild tidigare och knappast då i verkligheten heller. Den mest exotiska fågel jag bokstavligen känt var en fantastisk brunsvart Harris-hök som strök förbi mig och smekte mitt ansikte med sina fjädrar under en uppvisning på Kolmårdens djurpark och det glömmer jag aldrig. När jag ser Brutus' bilder så känns mina egna första fumliga försök till fågelfoto väldigt taffliga, men jag tycker ändå om de bilder jag lyckades ta vid Tysslingen på de inkommande svanarna... kanske för att de är kopplade till uppelvelsen jag hade där... och känslan, bara känslan att stå i fågeltornet under dessa framflygande vita varelser var helt otrolig och fullkomligt obeskrivlig.



Bilden är tagen på fri hand med Canon EOS 350D och Soligor AF 70-210/2,8-4,0 Macro. Klicka här för att få se en större version av bilden.

19 augusti 2008

Naturmedicinen hotas av EU

KastanjeblommaJag fick ett nyhetsbrev från Aroma Creative idag. Inget konstigt med det kan man tycka, men det var annorlunda för det innehöll ett upprop som som i förlängningen är djupt oroande på många olika plan.

EU har lagt fram ett förslag till förbud om kosttillskott och alternativa mediciner, vilket i förlängningen innebär att människors valfrihet vad gäller medicin, kost, skolor och livsåskådning och religionstillhörighet minskas drastiskt och i nuläget är det antroposoferna som ligger illa till. Deras skolor (Waldorfskolan), de ekologiska och biodynamiska odlingarna (Saltå Kvarn), deras naturkosmetik (Weleda) och medicinska behandlingar (bland annat Vidarkliniken) är i fara förutom deras religion och livsåskådning.

Som kristen är jag varken intresserad av grundaren Rudolf Steiner eller antroposofin som livsåskådning, men inser ändå faran i EU:s förbud och jag anser att alla har rätt att välja livsåskådning och komplementerande behandlingsmetoder, särskilt i dagens läge då den konventionella medicinen inte alltid räcker till. Det gäller att kunna tänka efter lite om vad detta skulle kunna tänkas innebära för framtiden och också även bakåt i historien till nazismen. Därför uppmanar jag alla (oavsett filosofisk, politisk eller religiös tillhörighet) att skriva under antroposofernas protestlista som måste komma upp i en miljon underskrifter för att EU överhuvudtaget ska se över detta förslag till förbud igen och inte bara klubba igenom det och överlämna oss helt i läkemedelsbolagens händer.

”I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting, för jag var inte kommunist. Sedan kom de och tog judarna, men jag sa ingenting, för jag var inte jude. Sedan kom de och tog fackföreningsmännen, men jag sa ingenting, för jag var inte fackföreningsman. Sedan kom de och tog katolikerna, men jag sa ingenting, för jag var protestant. Sedan kom de och tog mig. Vid det laget fanns det ingen kvar som kunde säga något.”
(Martin Niemüller, tysk präst, 1945)


Läs mer på Aroma Creatives hemsida och om aktionen Eliant.

Skriv under antroposofernas protestlista!

16 augusti 2008

Trafikljusens himmelska kod

The Only Way Is Up















Titta gärna på Aftonbladets webb-tv om företaget Prisma Teknik som lagt in en hemlig himmelsk kod i trafikljusens tryckknappar. Som kristen har jag ju inga problem med detta, men det kommer att bli väldigt spännande att gå på stan hädanefter och där få se människors religiösa tillhörighet, till exempel satanisternas desperata försök att trycka på trafikljusen med fingret neråt medan ateisterna vägrar trycka på knappen överhuvudtaget. ;o)

Hmmm... vad månne pekaren och den pekande handen i våra datorer betyda? :o)

14 augusti 2008

Ljuset

Ljuset















Man kan hitta ljusglimtar överallt - ibland där man minst anar det. Den här bilden togs på midsommarafton 2007 i caféet i Wadköping under en period då jag kämpade för att få behålla mitt liv och inte drunkna i mörkret. Två dagar senare, efter ett besök hos min bror, så hade ljuset åter kommit in i mitt liv. Denna kamp fortsatte ännu en period men nu hade jag det Levande Ljuset med mig på vägen och det stora växande, gapande hålet i mitt hjärta och min själ läktes och försvann. Jag fick tillbaka sömnen och sakta men säkert började jag må bättre.

8 augusti 2008

Bildutmaningen

Cilla kom med en bildutmaning i sin blogg på Fotosidan, och den var riktigt rolig och tänkvärd så självklart ville jag prova på att svara på den. Cillas utmaning består av tre moment, och jag citerar:

1) En bild som ni själva är väldigt nöjda med, kanske rentav en som ni tycker är en av era bästa bilder, men som andra har varit ganska oförstående inför.

2) En bild som ni själva tycker är en av de vanliga bilderna ni tar, varken bättre eller sämre men som andra verkar tycka är väldigt bra.

3) En bild som både ni själva och andra har tyckt ungefär lika mycket om.


Om ni klickar på bilderna får ni se större versioner av dem.
Ok, då börjar vi...



BILD NR 1
- den jag själv är väldigt nöjd med men som andra inte gillar


Den här bilden valde jag eftersom den ratades av juryn i Galleri FS och själv bara älskar jag den och många andra bilder jag tagit med mitt plastiga Sima-objektiv. Ingen skärpa för fem öre, men vad bryr jag mig om det när ljus, färger och känsla samarbetar i detta objektiv som det gör. Ett stort tack till Mikael Good för att du tipsade om detta fantastiska objektiv i din blogg!

Solknopp




















BILD NR 2
- den andra verkar tycka är väldigt bra


Alltså, jag gillar den... men kanske inte så mycket som reaktionerna på den. Jag blev inte så lite förvånad av responsen (särskilt min fotolärare Oves reaktion som gjorde mig oerhört glad) eftersom jag trodde den skulle vara för enkel, minimalistisk och extrem.

Under III





























BILD NR 3
- den som både jag själv och andra tycker är bra


Jag valde mellan denna och "Grangren" men det blev den här till slut i alla fall. Den är tagen med min digitala kompaktkamera Samsung S1050 som har en del roliga inställningar och då bland annat supermakrofunktionen med 1 cm:s närgräns.

Sex i centrum





























Läs mer i Cillas blogg på Fotosidan.

6 augusti 2008

Hundvakt

Ibland sammanfaller allt riktigt bra... som idag när jag skulle vara hundvakt och fick motion på köpet samma dag som jag bara kände att jag inte orkade med alla besserwissrar och förståsigpåare på YouTube och Fotosidan. Så jag har istället njutit av dagens promenader med en underbar kompis på fyra ben.

Med djur kan man koppla av och bara vara sig själv oavsett humör eller klädsel och det är så skönt och befriande. Dessutom får man kontakt med andra hundägare och djurälskande människor också och det är roligt. På våra promenader idag så har vi träffat på en hysteriskt aggressiv golvmopp som ville attackera min kompis, två pojkar som ivrigt berättade om hundarna i sina familjer, en farmor som var barnvakt åt två bedårande morotsätande småknattar, en jakthund som i vanliga fall inte tålde andra hanar men som blev väldigt glad och lekfull åt mötet med oss och en mycket ivrig knatte som kom småspringande och kramade om vovven.

... och när jag hade gått hem med min promenadkompis för sista gången den här dagen, kom hem och öppnade dörren så klev tre katter ut på stenplattorna och la sig ner i kvällssolen och bara njöt. De brydde sig inte heller om vilket humör jag var på eller vilka kläder jag råkade ha på mig... och jag kunde bara vara mig själv... och det kändes så skönt.

29 juli 2008

Proffs sysslar inte med näbbmöss, del 2

Precis när jag skickat iväg inlägget om näbbmusen så började han röra sig och det såg lovande ut för den rörde sig mot dörren. Plötsligt vänder den och tänker gå tillbaka mot datorn igen, så jag försökte fösa den mot dörren men den spjärnar emot och rör sig fortfarande mot datorn. Den kommer tillbaka till dörren igen och jag hindrar den och då springer den framför dörren mot andra hörnet istället. Jag tar en tom glassburk (har några såna av någon anledning) och lyckas till slut trots näbbmusens motspänstiga protester och skrik få in den i glassbyttan och lägger locket ovanpå. Den skriker därinne, och jag får en känsla av att den snarare är förbannad än rädd. Sedan bär jag ut den ut på gräsplanen och släpper den där. När jag kommer in igen nosar Rasmus på glassburken och jag berättar att den är tom. Han verkar då nöjd över att matte efter alla dessa år äntligen fattat det här med att jaga möss. *pust* Lättad tackar jag Gud för att han inte gjort näbbmössen ännu mer tålmodiga, för då hade den kunnat gömma sig i timmar utan att jag märkt något.

Nöjd satte jag mig framför datorn och pustade ut och läste en av mina favoritbloggar. Nu tog det ju inte alltför lång tid innan jag hörde ett välbekant skrikande igen, och mycket riktigt så hade lillmissen fångat en näbbmus igen (om det nu är samma vet jag inte men den såg rätt medtagen och trött ut i alla fall). Grannkatten låg intill och tittade intresserat på ifall Jaspis skulle tröttna så att han kunde ta över. Jaspis försökte efter en stunds lekande smita in med bytet, men den här gången var hans matte med på noterna och stängde både balkongdörr och fönster. Till slut var Jaspis nöjd och ville komma in och då såg jag den lille näbbisen ligga skakande utanför dörren, så det var bara att hämta glassburken igen och bära iväg även denna lille krabat. Men den här gången släppte jag den den vid ett träd där det fanns lite långt gräs att gömma sig bakom så att han skulle få hämta sig från chocken. Jag böjde över gräset över den lille och gick sedan därifrån.

Proffs sysslar inte med näbbmöss, del 1

Minsta missen kom stolt in i sovrummet med sitt byte, en liten svart näbbmus, och släppte ner den vid mina fötter. Jag hann bara berömma honom innan jag upptäckte att det ryckte lite i det lilla bytet och tanken "den lever" hann bara fara genom mitt huvud innan näbbmusen rusade in bakom gardinen med en glad liten misse efter. Jaspis är lite oerfaren som jägare, vilket också märks för han förstår inte riktigt att han ska döda bytet innan han tar hem det till sin matte. Efter en stund tröttnade Jaspis och försvann ut igen, och jag har tillbringat en del av förmiddagen på mage letandes efter en alltmer grå mus som gömmer sig under kanten på datorbordets ben. Jag har pratat med den och förklarat att jag vill hjälpa den ut i naturen och inte skada den, men än så länge är den oresonlig och vill inte medverka till att komma fram. Trots idoga böner om hjälp från gammelkatten så får jag ingen hjälp därifrån heller. Rasmus bara tittar på mig och verkar tycka att "jag är faktiskt proffs och sysslar inte med näbbmöss". Katter äter ju inte näbbmöss, vilket kanske inte lille Jaspis förstått än eller så är de roliga för att de är så snabba så han kommer oftast hem med just näbbmöss. Så jag avvaktar och ser om näbbmusen kommer fram om en stund, annars får jag väl försöka flytta på datorbordet i alla fall trots att jag riskerar att skada den lille.

25 juli 2008

Bilen är min!


Idag är en bra dag. Jag har gjort den sista avbetalningen på bilen och det känns så lugnt, skönt, stilla och rogivande inombords så här på kvällen. Nu är den äntligen min - på riktigt... och bara för att lugna eventuellt oroliga så kan jag berätta att det inte är bilen på bilden som jag köpt! ;o)

Vågade knappt titta på termometern tidigare ikväll men när jag gjorde det vid 18-tiden så var det 53ºC ute på framsidan och 27ºC inne. *pust* Det är så olika hur vi är, en kompis blir aktiv av värme och kan jobba som en tok i trädgården och inomhus medan jag blir passiv och trött och inte orkar någonting.


Så när värmen gett med sig sent på kvällarna så blir jag piggare igen, och det är så dags då att dra fram gräsklippare, spade och kratta och härja i trädgården. :o) Det har också varit ett lustigt väder här senaste veckorna, det har varit kallt, åskat och ösregnat tills för några dagar sedan då det istället totalvände blev olidligt hett och varmt. Från rena monsun- och regnperioden till ökenhetta. Undrar var det där lagomvädret finns någonstans?

Och har vi det där med återkommande djurbesök också... det gäller att hålla ögon och öron öppna ikväll för igår kväll var en liten igelkott på väg rakt in här hemma (två gånger) men vände varje gång när dem såg mig och sprang rätt snabbt iväg på långa ben. Så det är nog inte den som jag fångat på bild för den filuren verkar inte alls vara rädd varken för mig eller missarna, så det här var nog ett syskon och en av de andra i kullen.

21 juli 2008

Tagen på bar gärning!

Jag satt i godan ro vid min dator när jag hörde det knaprade värre än vanligt från katternas matskål. Först tänkte jag inte så mycket på det, men katterna brukar inte äta så länge utan en kort stund för att sedan komma tillbaka och äta igen senare. Men det här ihärdiga knaprandet lät våldsammare än när katterna äter också, så till slut gick jag in och fick dagens överraskning. Se själva!


Oj, hon kom på mig!






Jag gömmer mig bakom matskålen så syns jag inte!

















Undrar om polisen kan tänkas vara intresserade av denna hemfridsstörande mattjuv? I alla fall så barrikaderade han sig vid matskålarna som står på en plastbricka. Så jag lyfte bort matskålarna och försökte försiktigt bära ut brickan med den orädda igelkotten på. Han burrade inte ens ihop sig och när jag nådde hallen så tog han ett skutt från brickan, kurade ihop sig som en boll och landade på ryggen med taggarna utspärrade. Jag skrek för jag blev så orolig att han gjort illa sig, så grannarna som satt ute och åt undrade nog vad jag höll på med. Eftersom han prompt skulle ligga kvar där i hallen så hämtade jag de välbekanta arbetshandskarna och tog tag i den lille filuren och bar ut honom medan jag skrek till igen för han sprattlade lite. Grannarna skrattade och sa till mig att jag inte fick komma med honom till dem (han har nämligen redan varit inne hos dem och ätit av hund- och kattmaten). Jag la honom vid syrenbusken på sidan av huset och han kilade iväg.

18 juli 2008

Guds natur

I en tid med överväldigande överflöd av information och teknik så är detta ett stressfritt ögonblick och en hyllning till Guds natur... och natur. :o)

17 juli 2008

Om att överlämna sig...

... när allt blir för överväldigande i livet.



"Jesus, Take The Wheel" med Carrie Underwood

14 juli 2008

Utmaningen

Solstrålar

Jag har blivit utmanad av Mikael Good i hans blogg, och jag som trodde att jag skulle slippa undan eftersom jag inte har min blogg på Fotosidan. ;o)

REGLER

Reglerna består av att först beskriva reglerna och sedan svara på alla frågor. Därefter välja ut 6 personer som du vill ska svara och utmana dem i deras bloggar, be dem läsa din samt låta personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen.

FRÅGOR OCH SVAR

5 saker som finns på din "Att-göra-lista" idag?
- Baka bröd till "brunchen"
- Hämta ut medicin på Apoteket
- Handla kattmat
- Ta en promenad med kameran
- Slänga sopor

Vad gjorde du för 10 år sedan?
Jag var arbetslös, sökte läkarhjälp för att jag mådde så dåligt och polisanmälde den man som skadat mig, gick och fick behandlingar med Reiki och Rosenmetoden, började utbilda mig inom Reiki, blev fysiskt attackerad av andeväsen och "drev ut dem".

Ställen jag bott på?
- Född på Falu BB
- Uppvuxen i Avesta
- Falun
- Linköping
- Örebro och numera utanför Örebro

5 saker du skulle göra om du blev biljonär?
- Ordna upp ekonomin både för mig och för min bror
- Sköta om bilen, lackera om den, byta ut sån't som eventuellt behöver bytas ut
- Köpa ett hus att bo i med mina katter inklusive en ljus ateljé
- Köpa ett hus eller lägenhet till min bror
- Hjälpa min församling om de behöver det
- Köpa en kyrka och starta en stiftelse för att hjälpa medmänniskor och djur i nöd
- Stötta flera välgörenhetsorganisationer för människor, djur och miljö
- Stötta forskning för alternativa energikällor
- Köpa saknad utrustning för mitt fotograferande (ny kamera, några objektiv, skanner, fotoskrivare, kalibreringsverktyg till skärmen etc etc)

Personer du vill veta mer om?
Jesus är kanske inte en person i vanlig bemärkelse men jag vill gärna veta mer om honom och lära känna honom mer. Jag har fått den förmånen att lätt få lära känna människor jag möter och det är så inspirerande och upplyftande - och särskilt de äldre har så mycket att dela med sig av om man bara lyssnar.

UTMANING
Jag utmanar:
- Cecilia Bergman (antagit utmaningen)
- Lotta Elofsson (antagit utmaningen)
- Jan-Olof Åkerlund (antagit utmaningen)
- Arne Svensson (antagit utmaningen)
- Alf Johansson (antagit utmaningen)
- Ronny Persson (avböjt utmaningen)

12 juli 2008

Det görs alldeles för mycket musik

Som en följetong på mitt förra blogginlägg om var musiken och glädjen tagit vägen i schlagerfestivalsammanhang så passar följande demonstrativa visa väl in i sammanhanget. Vad vore humorsverige utan Galenskaparna och After Shave? Detta är en av deras många klassiker, och de som är känsliga för svärord får hålla för öronen när Stellan Preussen sjunger "fy f-n" i refrängen.

10 juli 2008

Befriande musik

I dessa tider då Eurovision Song Contest (ESC) snarare är marknadskrafternas slagfält än musikalisk glädje så känns det rätt befriande att titta och lyssna på dessa avslappnade gossar från en tid då Mammon ännu inte hunnit slå klorna i uppstylade bantningsprimadonnor som villigt klämmer in sig i metallkläder som inte ens går att sitta i. Var har musiken och glädjen tagit vägen?



Datner & Kushnir framför "Shir Habatlanim" (sv. "Luffarnas sång") från 1987 som var Israels bidrag till ESC.

9 juli 2008

Gräsligt

En känsla av gröntÄntligen har gräsmattan blivit klippt! Dessutom var jag extra duktig och krattade ihop en massa gamla löv och gräsklipp. Det blev en liten hög i alla fall. Nu hoppas jag bara att den får ligga ifred tills imorgon för eventuellt lekfulla missar och besökande igelkottar. Jodå, han eller hon är här varje kväll och verkar ha sin bestämda runda in här på stenplattorna för att kolla efter goda småkryp efter väggarna. Den verkar känna igen mig mer nu och drar inte ens ihop sig särskilt mycket utan kikar plirande på mig när jag pratar med den och förklarar att den inte ska komma in till mig, vilket den ville igår igen och då bakade jag inte ens. De är orädda och nyfikna de taggiga små liven. Nu blev jag påmind om att jag behöver baka ikväll. :o)

7 juli 2008

Finansängeln

Allt är inte guld som glimmar













Visste ni att det finns en finansängel? Det tror många i Kanada och USA. De följer en kanadensisk "pastor" som påstår sig ha haft en uppenbarelse där han lyfts upp till himlen för att träffa denna finansängel som lät honom plocka sina fickor fulla med guld - som bara skulle gå till den kyrka han skulle bygga upp... naturligtvis... jo, hej du! Människa, vad håller du på med?!

Innan gårdagen hade jag aldrig hört talas om denne Todd Bentley och nu när jag gjort det vet jag inte om jag ska skratta, gråta eller bara sucka: "Åh nej, inte en till." Om denne Bentley verkligen tror att detta var en Guds ängel så är han bra mycket mer lättlurad än jag någonsin varit (och jag har varit vääääldigt lättlurad i mina dar) och då har han ett bryskt uppvaknande att vänta.

Det luktar bluff lång väg och alla kyrkor som samarbetar och hjälper honom borde skämmas för att de hjälper till att (för)leda människor bort från Gud. Jag struntar i hur många som "sägs" ha blivit helade - det kan inte komma god frukt från ett dåligt träd och en lögn är en lögn hur många gånger den än upprepas!

En av dessa kyrkor som denne Bentley samarbetar med skryter om hur många pastorer de utbildat och hur många de omvänt, men Herren räknar inte antal omvända eller helade i kvantitet utan i kvalitet. Han utför sina mirakler i tysthet, subtilt och kärleksfullt - inte genom galet skrikande predikanter som skrämmer människor att gå med i deras kyrka.

Jag ber er överväga detta: Guds änglar arbetar inte för pengar. De arbetar till Guds ära och efterlever Hans önskningar och bud genom att tjäna skapelsen och därigenom också mänskligheten och deras enda lön är ovillkorlig kärlek för Gud och oss alla.

Mer läsning:
Luk 4:5-8, Matt 4:8-11, 1 Tim 6:3-10

4 juli 2008

Det var bättre förr



Lyssna och avnjut originalversion av "Spirit In The Sky" med Norman Greenbaum. Visst var det väl bättre förr! ;o)

3 juli 2008

Vilken dag!

Först blev jag attackerad på ett forum av en advokat som tidigare attackerat ett boktips som jag gav för han/hon ansåg sig veta vad som var "Sant" och tydligen ansåg han/hon sig som (för)mer intelligent på grund av detta yrke och avkunnade (för)domen att böckerna var helt värdelösa och att de som gillade dem bara var lättlurade för böckerna beskrev varken historiska fakta eller någon "Sanning". Så idag svarade jag lugnt att han/hon naturligtvis gärna fick ha sin uppfattning oavsett yrkesval, vilket inte alls uppskattades utan idag blev jag pepprad rejält igen.

Jag hade innan detta påhopp svarat på ett annat inlägg som ansåg att jag på något sätt skulle antas behöva argumentera för och försvara min tro eftersom Kristendomen inte hade "Sanningen". Där svarade jag att sann objektivitet inte finns (för människor) eftersom vi alla är subjektiva i våra värderingar och trosuppfattningar på grund av livsupplevelser och vad vi gått igenom, och att alla därför är partiska, kristna som ateister, och att man bara kan försöka vara så objektiv som möjligt. Så om man läser en bok som är skriven av en troende eller ateist så får man ta det med i beräkningen när man läser boken. Vad jag underförstått menade var att man inte bör vara så naiv att man tror att en ateistisk författare tar med kristna historiker, professorer och referenser i sin bok eller att en kristen författare gör det motsatta. Jag hade väl ovanstående aggressiva advokat i åtanke när jag skrev detta och mitt tidigare svar om yrkesval var väl kanske inte riktigt så oskyldigt som det kan se ut vid första anblicken så utbrottet kom väl inte som någon väldig överraskning direkt. (Namnet "Satan" betyder just "åklagare" och "motståndare".) ;o)

Jag satte mig ute en stund i solen och kände mig nedstämd och trött efter påhoppet, men fick då till mig att det där påhoppande inlägget inte var någon "Sanning" utan bara var en partisk åsikt och att jag skulle njuta av kvällen och ta med mig det personen skrev och kasta det när jag ändå skulle slänga soporna. Och "tonläget" som jag fick detta i var så där pillemariskt klurigt så jag började skratta inombords för mig själv. Jag hade mitt i alltihopa glömt att även skyddsänglar och Hjälparen har humor. :o)

Sedan dök det upp en galen kvinna på ett annat forum inom ett annat ämnesområde och som också attackerade det jag skrivit... ja, jag säger då det. Världen är galen... men Mazarintårtan blev i alla fall riktigt god! :o)

1 juli 2008

Storfrämmande på besök

Kotte på besökJag ville testa om jag skulle lyckas med mammas recept på hennes Mazarintårta så jag gjorde en nu ikväll. Medan den svalnade på bänken så hörde jag ett välbekant prassel och gick ut för att titta om det var vår kottekompis och mycket riktigt så kom han fram och sniffade lite på mina byxben innan han tyckte att det var dags att med sprinterlik förmåga kila rätt in genom balkongdörren. Förmodligen var det doften av den nybakta kakan som lockade. Jag såg inte var han tog vägen men lillmissen visade att han gömt sig i hörnet bakom gardinerna. Så jag lyfte upp dem och där i hörnet hade han förskansat sig. Saffran kom inrusande i full karriär och en 8-kilos katt som kommer dundrande kan nog skrämma de flesta smådjur så igelkotten började låta som en morrande fiskebåt eller var det kanske Morse-kod? Det lät i alla fall mer roligt än skrämmande och även om hans språngmarsch förbluffade mig så var jag ändå lite mer förberedd den här gången och tänkte att jag i alla fall skulle föreviga ögonblicket med kameran. Precis när jag slog på den så lät den med ett förargligt "piiip", vilket är kameraspråk för "svaga batterier" vilket alltså betyder att batterierna inte bara är svaga utan totalt slut. Så jag satte mig på sängen och bytte dem medan jag pratade med igelkotten. Några bilder blev det, men jag tyckte så synd om den lille så jag tog inte så många bilder utan hämtade ett par trädgårdshandskarna och lyfte försiktigt ut igelkotten på gräsmattan igen. Han sprang in under häcken till lillmissens stora förtjusning så han gjorde några ansatser mot häcken men gav upp rätt fort. Det tog inte lång stund förrän igelkotten var tillbaka igen, men den här gången gick han förbi och vidare genom rabatten istället. Nu kan jag nog inte hålla mig längre utan tänker provsmaka på Mazarintårtan. Håll tummarna för att den blev bra! :o)

30 juni 2008

Sista dagen

Det var sista dagen för min arbetsträning på församlingsexpeditionen. Jag har varit i köket och caféet de sista dagarna och det har känts bra eftersom det har funnits mer att göra där än uppe i "papperskorridoren". Dagen till ära så gjorde jag en dubbel sats av sega chokladrutor i långpanna och vad jag kunde märka på de bortskurna kanterna och ivrigt mumsande medarbetare så blev resultatet mycket gott. :o)

Husmor sa att jag att jag fick komma dit när jag ville och arbeta som volontär tills jag hittar ett nytt ställe att att arbetsträna på. Så nu ska jag ta mig en funderare i några dagar tills nästa vecka då jag träffar arbetsförmedlingen och försäkringskassan igen för fortsatta planer.

29 juni 2008

Läskande gott

Bloggskapandet går vidare... nu har jag fixat en till. Den heter Dryckesmixen och den är tillägnad dryckernas törstsläckande värld.

28 juni 2008

God mat på stora fat

Nu har jag fixat till en matblogg med lättlagade recept som jag fört över från min domän. Namnet blev inte det jag hade tänkt eftersom det var upptaget, men det är välan inte så viktigt och Prima Mat är inte så illa det heller. ;o)

27 juni 2008

Fram för bak!

Eftersom jag funderar på att avveckla min domän så har jag fixat till en ny receptblogg med olika bakrecept och jag har börjat föra över recepten från domänens recepthörna dit. Min nya blogg heter naturligtvis BAKfram. ;o)

26 juni 2008

Årsmånga besökare

Denna dag som idag nådde min besöksräknare upp till årsmånga besökare. Tadaaa! Inte illa pinkat av en trähäst, som min pappa skulle ha sagt. :o)

25 juni 2008

Läskigt innehåll

Drink It















Läste i nyheterna för ett tag sedan att Coca-Cola Company tänkte ta bort en farlig ingrediens ur Coca-Cola eftersom den var skadlig och för att barn drack Coca-Cola. Däremot skulle samma farliga ingrediens få finnas kvar i både Fanta och Sprite, så av detta "konsekventa" beteende drar jag då slutsatsen att barn inte dricker Fanta eller Sprite. ;o)

24 juni 2008

Oväntad gäst

Det prasslade ovanligt mycket och envist utanför, och det var en av våra igelkottar som var på besök. Minsta missen Jaspis kom hem samtidigt och de nosade vänskapligt på varandra nos mot nos och jag kände bara sånt glädjeskutt i hjärtat av den ovanliga bilden framför mig. Igelkotten verkade inte vilja ge sig iväg för han eller hon kände visst doften av nybakat bröd som jag har på gång och som snart är färdigt. Den smala spetsiga nosen rörde sig ivrigt medan den rörde sig framför balkongdörren. Jaspis hoppade upp på en av stolarna och slog lite med tassen mot den lille igelkotten och tyckte att de väl kunde leka lite, men då drog igelkotten ihop sig en aning och jag sa till Jaspis att vara försiktig "för ni leker inte på samma sätt" och igelkotten är vass i taggarna sa jag. Det verkade som Jaspis förstod för han slutade. Jag sa till igelkotten att jag kanske lägger ut lite bröd när det är färdigt, om det får vara ifred för fåglarna förstås. Nu har timern ringt och brödet är färdigt och ligger på bänken och svalnar. Jaspis provsmakade två småbitar från brödet och verkade godkänna resultatet, men i och för sig så verkar han kunna äta det mesta. :o)

En trollkvinna skall du inte låta leva

Fruktträd













Igår lyssnade jag på en "läsning" som en väninna hade fått över telefon av ett medium, och det var mycket rakt på sak och inget tjafsande eller tveksamma uttalanden. (1 Sam 9:9) Det var ett positivt och stärkande budskap som hon hade fått och jag vill ju också få det, jag vill ju också få veta att mitt liv kommer att bli bra med allt vad det innebär, att jag får någon att dela mitt liv med och inte leva ensam hela mitt liv (även om det känns bra och jag förstår nödvändigheten av det i nuläget).

Jag fick då till mig att risken är att jag blir besviken eftersom ingen säkert vet framtiden. Och det vet jag ju sedan förut också, för hur bra är det egentligen att veta framtiden för den kan göra väldigt ont att veta, om det nu råkar vara den man får höra också förstås? Min hjälpare ville att jag istället skulle fortsätta studera Bibeln och förbereda mig inför det som komma ska.

Men naturligtvis så smyger mina egna funderingar omkring detta med "läsningar", särskilt med tanke på hur Bibeln ser på viss typ av andligt utövande som inte är i enlighet med Gud. Det som står tydligt är ju att häxor, trollkvinnor och trollkarlar m.fl. inte ska tillåtas leva, men varför är de skadliga? (2 Mos 22:18)

Jag frågade min hjälpare och fick svaret att häxor skor sig på människors rädsla. De parasiterar på svaghet och göder därmed också sin egen svaghet, sina egen rädsla och bekräftar sitt egos girighet - delvis genom pengahanterandet men också genom bekräftelsebehovet de får av de hjälpsökande. (Apg 16:16) Den hjälpsökande får en inbillad trygghet tills tryggheten försvinner och man söker hjälp igen för att återigen få känna den inbillade tryggheten. Det blir en ond cirkel som går ut på att fylla tomheten inombords.

Var går då gränsen mellan att från hjärtat göra Guds vilja eller att använda sina gåvor oförståndigt och sälja sig till det för tillfället högst skrikande andeväsen som råkar dyka upp? Pengar spelar en väldigt stor roll men det är inte alltid så enkelt, utan vi måste faktiskt ta ansvar själva och lära oss urskiljning. Vi kan inte bara låta andra avgöra vad som kommer från Gud, det måste kännas i hjärtat, i själen och i hela vår varelse. Ett gott träd ger inte dåliga frukter och ett dåligt träd ger inte bra frukter (Luk 6:43-44).

Jag berättade för hjälparen hur jag kände det, om min längtan och önskan och jag undrade om det var farligt att ringa den här kvinnan. Svaret var lika enkelt som obönhörligt: "Lita på dig själv och det du känner, inte vad andra känner. Det hjälper inte dina problem utan du frestas att leva i något som inte finns. Jesus har en plan för dig och den visar sig i sinom tid." *suck* Varför är jag så otålig? Det är nog "tur i oturen" att jag ändå inte har råd med alla dessa medium. :o)


Mer läsning om ämnet i Bibeln:
(3 Mos 19:26, 3 Mos 19:31, 3 Mos 20:27, 5 Mos 18:10, 5 Mos 18:14, 2 Kung 21:6, 2 Krön 33:6, Gal 5:16-20, Upp 9:21, Upp 18:23)

18 juni 2008

Till minne av Ingela Agardh

Lyssna på David Phelps, en man med en helt enastående kraftfull och vacker röst. Denna gudomliga version av "O Holy Night" tillägnas minnet av Ingela Agardh och mina tankar går till hennes familj och vänner.

17 juni 2008

Grattis Saffran!

NobilityMin underbara stormisse Saffran fyller hela 6 år idag. Han kommer att firas under kvällen av sin närmaste bekantskapskrets med makrillfilé i tomatsås, vilket är tänkt som en glad överraskning för av någon anledning så älskar Saffran tomatsåsen mer än själva makrillfilén.

Som tur är så läser han inte min blogg, men däremot är han väldigt bra på att läsa av sin matte så det gäller att jag inte omedvetet avslöjar födelsedagspresenten för honom.

Men när jag väl öppnar burken med det välbekanta klicket så kommer han garanterat farande och pratar för fullt. Om han inte redan kommer när jag tar av omslagsplasten, för när de små sötnosarna vill höra på det örat så hör och upptäcker de allt jag gör.

16 juni 2008

En fyndig dag

FyndkaraffenI torsdags fick jag besked om att min arbetsträning inte blir förlängd på min nuvarande arbetsplats, och det kändes oerhört jobbigt eftersom jag nyss börjat där och nu får lov att börja om från början igen - fast inte på en gång eftersom alla ska ha semestrer också. Så helgen har varit väldigt tung och fylld av självtvivel. Nog trodde jag ju att jag skulle få vara kvar ett par månader till över sommaren och det hela kändes väldigt smärtsamt, som ett sorgearbete. Det här gör ju att jag tappar "fart" eftersom varje ny arbetsplats innebär anpassning till nya miljöer och människor och ett uppryckande av trygghetsroten. Dessutom så gjorde detta besked att jag tappade hoppet om att hitta en arbetsplats med ett arbete anpassat efter mig och mina behov. Så nu får jag försöka ställa in mig på ett nytt ställe och börja om från noll igen och sånt kan ta tid så kanske folks semestrar kan vara en gåva mitt i utmaningen.

Skönt nog så ringde föreståndaren för min församling i helgen och efter att vi hade pratat en liten stund så kände jag att jag fylldes av glädje-energi och jag förstod då att han hade bett för mig. Efter det blev helgen lugn och jag fick en del gjort i trädgården mellan regnskurarna och lillkattens busande.

Imorse när det var dags att göra sig i ordning för jobbet så kändes det totalt meningslöst att fortsätta de här sista två veckorna, men jag pratade en stund med Högsta Chefen och Hjälparen och efter det kändes det mycket bättre. Jag pallrade mig in i duschen och den sköljde bort det negativa och det kändes som att mina livsandar vaknade till liv igen. Och det var väl en himla tur att jag kom iväg till jobbet för det visade sig att de hade en loppmarknad där och bara loppmarknader i sig roligt men det känns ännu bättre när intäkterna går till ett bra ändamål - församlingens diakoniarbete för behövande människor. Jag fyndade en liten ryggsäck för 10 kronor, en glaskaraff för 15 kronor och ett par glasljusstakar för värmeljus för 2 kronor. :o)

13 juni 2008

Vatikanen bannlyser kvinnor och biskopar

Kyrkan kallar

Katolska kyrkan ses ju inte som kristen av en del samfund och kristna på grund av deras Maria- och helgondyrkan men också för att de accepterar påven som Kristi ställföreträdare på Jorden vilket inte nämns någonstans i Bibeln mer än att Antikrist och den falske profeten tydligen ska komma fram genom katolska kyrkan i Rom och/eller EU (om jag nu fattat det jag läst och sett om tidens ände rätt).

Nu har i alla fall denna religiösa koloss kommit in i sina gamla vanliga takter igen och har börjat bannlysa. Det paradoxala den här gången är att vatikanen nu bannlyser kvinnliga präster samt biskopar som viger kvinnliga präster samtidigt som de dyrkar och tillber Jungfru Maria, som var kvinna och människa, samt dessutom både manliga och kvinnliga helgon som också var människor. Förutom då att kristna inte ska syssla med dyrkan av människor så förefaller detta förfarande också lite väl ologiskt särskilt med tanke på att katolikerna hänvisar till att Jesu lärjungar var män och att det inte står omnämnt i Nya Testamentet att kvinnor kan accepteras som eller får vara präster (något som också den så kallade Synoden inom Svenska Kyrkan anser). Så för rättvisans skull vill jag då bara påpeka att det inte heller står att någon påve ska utnämnas eller tillåtas att utge sig för att vara Kristi ställföreträdare på Jorden eller att Jungfru Maria eller några helgon ska dyrkas. Rätt ska väl ändå vara rätt, eller?

11 juni 2008

Den största nyheten

Ingela Agardh om den största nyheten



Ett härligt och glädjande budskap från Ingela Agardh





Ljudet är osynkat med bilden i denna intervju med Ingela Agardh, men den är helt underbar att lyssna på



8 juni 2008

Ett livs ögonblick

Jag klarade inte av att döda den lilla fågelungen som Saffran stolt lekte med. När jag tog upp den i mina händer så såg jag att hela magen var uppriven och inälvorna pressades ut från kroppen och ändå levde den lille gynnaren fortfarande. Grannkatten satt intill och jag visste inte säkert om det var den eller min lejontiger som tagit bytet. Det enda jag såg var att Saffran frenetiskt kastade sig rätt igenom häcken både en och två gånger och att småfåglarna höll ett himla liv. Jag undrar om inte den lille ramlat ner från ett bo för den verkade lite omtöcknad förutom den hårdhänta leken från de vassa tassarna då förstås.

Den lille talgoxen blundade när jag bad för den och pratade med den och den lille låg stilla i mina händer och andades försiktigt, men när jag gjorde en ansats till att försöka döda den så protesterade den och fåglarna i omgivningen så livligt att jag började gråta och släppte den rätt i klorna på Saffran igen, som den här gången inte alls ville lämna ifrån sig bytet utan morrade dovt. Jag bad honom att döda fågeln så den slapp lida och gick storgråtande in. Det kändes som om jag misslyckades med att avsluta fågelns lidande men samtidigt som att naturen måste ha sin gång. Det känns lugnt inombords nu, fast ändå lite sorgset. Fåglarna har tystnat nu så förmodligen är den död och kanske uppäten nu.

3 juni 2008

Hett som i ...

Efter terapin idag så åkte jag till min förra arbetsträningsplats för att få ett riktigt avslut. Allt hände ju så fort med nya platsen att jag inte riktigt hängde med själv. Jag hann i princip bara känna att "nu är jag färdig här" förrän jag hade ett nytt ställe. Så jag fick både mysiga kramar och en bit jättegod ananaspaj med grädde, vilket jag behövde efter terapin och två dagar med ångestfylld rädsla. När man jobbar med att hela och acceptera sig själv gäller det att våga släppa upp gamla rädslor och sår till ytan vilket säkerligen är skälet till att alla inte vågar, orkar eller vill göra det, om man nu överhuvudtaget inser att man skulle behöva göra det förstås. ;o)

Termometern inne visade att det var 50,2ºC ute på framsidan när jag kom hem. *puh* En bekant vid Konsum sa att det skulle kunna bli ännu varmare på fredag. *dubbelt puh* Nu vill jag helst sova på dagarna och vara uppe på nätterna istället. Jag är i alla fall tacksam för att baksidan har morgonsol och därför är svalare dagtid.

För att illustrera denna värme letade jag efter en gammal punkfavorit som innehar ett visst gradantal i sig, men hittade ingen bra version så det fick bli en annan gammal favorit istället... gammal och gammal förresten... pojkvaskern är väl bara ett år äldre än mig. Jag vet i alla fall vem och vad jag tror på. :o)

31 maj 2008

Gott nytt år!

Calanchoe, också kallad våreld













Jaha, då har man fyllt år igen då och det gick ju bra den här gången med! Jag blev firad av en granne, hennes dotter och deras mysiga hund på kvällskvisten (det gick bara inte att sitta ute i värmen innan dess och imorgon ska det bli ännu varmare *pust*). Dagen till ära så bakade jag extra maffiga muffins och de blev riktigt ätbara, men tédrickare som jag är så misslyckades jag totalt med kaffebryggningen. Kaffet blev liiite för starkt, eller för att citera grannen: "Hade det varit en sked i koppen så hade den stått rakt upp." Så hon bad att få té istället - tänka sig! ;o) Men snäll som jag är så fick hon té istället och medan jag var inne och fixade téet så smusslade min granne fram en söt cerise våreld och tidigare hade jag också fått en jättefin teckning av mina katter gjord av dottern. Det är inte så dumt att fylla år ibland och nu börjar ju ett nytt år fram till nästa födelsedag, så gott nytt år på er alla som fyller år just idag! :o)

30 maj 2008

Scientologi

Idag har jag sett en intervju med en avhoppare från scientologin - dock inte på YouTube eftersom de tagit bort den efter påtryckningar från scientologerna, så den har istället lagts upp på en liknande sida som kallas Vimeo. Det är en sevärd intervju med skådespelaren Jason Beghe och han berättar om hur han hamnade i scientologin och varför han lämnade denna sekt: http://www.vimeo.com/919064

Något som slog an en sträng i mig var när han pratade om förlusten som han kände när han insåg att han blivit lurad och att scientologi inte alls fungerar som utlovat. Jag kan känna igen mig i det eftersom jag kände något liknande en tid efter att jag döpts och insåg hur mycket tid, energi och pengar som jag hade lagt ner på kurser, böcker och annat inom det som kallas "New Age" och ändå var inget av det tillräckligt eller helande nog att ge mig fullständig själsro, och även om jag inte haft lika mycket pengar som en Hollywood-kändis att strö omkring mig så var det i alla fall kännbart för mig och min ekonomi. Den här känslan gick över när en vän berättade att hon också gjort liknande misstag i livet och jag insåg då att denna erfarenhet faktiskt bara varit ett steg på vägen mot det som kändes rätt för mig och att det i längden var något positivt som gjorde att jag kunde förstå och känna medkänsla för andra sökande människor och deras vilsenhet.

26 maj 2008

Min nya hobby

Jag har hittat en ny hobby, om man nu kan kalla YouTube för en hobby. :o)

I alla fall så hittar jag allt möjligt spännande där - musik, humor, livsåskådningar, intervjuer, dokumentärer etc... och bra mycket mer spännande och intressant än det som visas på tv:n många gånger! Ofta glömmer jag till och med bort tv:n totalt, vilket inte skulle ha hänt FD (före Dopet alltså).

Nu på sistone har jag förkovrat mig lite i scientologins "skapelseberättelse", en "högljudd" pastors fördömande av C.S. Lewis och J.R.R. Tolkien, den hemligt konspiratoriska illuminati-organisationens försök till världsherravälde och utbredande i världen och senast ikväll såg jag en dokumentär om fariséerna och Talmud och vad de/den anser om Jesus och Maria (vilket jag varken kan eller vill återge här för det var inga snälla saker kan jag säga)... och även om jag inte håller med om allt det jag ser och/eller hör så är det ändå lärorikt att få ta del av hur andra ser på livet och världen och dessutom blir jag stärkt i min egen tro.

Många konspirationsteorier (åratal före "da Vinci-koden") känner jag igen från min egen tid inom det som kallas "New Age" och jag känner stor glädje och tacksamhet att jag fått ett "ankare" i mitt liv (alltså Jesus) som håller mig jordnära i nuet, och för att Han kom till min räddning när jag var som mest illa ute och behövde hjälp.

25 maj 2008

En stunds tålamod

Tålamod är väl något jag får öva på hela livet när det gäller vissa saker, som såna här 3D-bilder till exempel. Jag brukar ha bra bildseende annars, men kanske har jag extra svårt att se bilderna bakom mönstren på grund av min astigmatism och närsynthet? Jag vet vad bilden sägs ska föreställa, men ser andra saker och lite frustrerande är det allt. :o)

23 maj 2008

Avskärmade och onåbara

Som en drömJag frågade "uppåt" varför det är så jobbigt för mig just nu. De två senaste veckorna har varit rent förtryckande vidriga. Skulle jag prövas som Job och bli ifråntagen allt eller vad var det frågan om? Svaret blev att prövningen skulle ta slut efter mitt besök på AF samma dag (vilket det också gjorde, trycket lättade och försvann). Det sades också att Job hade det lättare på sin tid eftersom människorna då hade närmare kontakt med Gud, de kunde fortfarande höra hans röst och de var inte lika avskärmade som vi är nu. Aldrig har vi människor stått så långt ifrån Honom som nu. Kanske är det därför vi känner sådan stress, sorg, smärta, depression och övergivenhet? Vi får var och en försöka närma oss Honom igen, försöka lyssna inåt för att verkligen få känna oss trygga och höra hans röst igen.

22 maj 2008

Stress, stress och åter stress

Min ekonomi är urusel och jag känner mig som en urvriden disktrasa. Som det ser ut nu så måste jag göra mig av med både tv (och tv-licens) och internet och den fasta telefonen. Inte roligt, men vad ska man göra när bensin, mat, hyra, el och andra priser ständigt ökar medan sjukersättningen ligger på 65% av en löjligt låg statlig lön - jodå, jag tjänade minsann nästan hela 12 300 kr i månaden på en heltidstjänst förut när jag jobbade. Så trycket är hårt, mycket hårt och den här värmepannan riskerar att explodera när som helst. Om jag inte hade Jesus att vända mig till så vet jag inte vad jag skulle ta mig till eller vad jag skulle göra... och här utanför ligger en igelkott och sover lugnt och skönt på de skuggade stenplattorna. Varför måste vi ägna oss åt ointressanta saker som stjäl vår energi när det finns så vackra, spännande och upplyftande skapelser i vår närhet? Kanske är det samma igelkott som skadad haltade omkring häromkvällen och som jag bad om helande för... de är fantastiska, våra underbara, älskade djur och vänner... och nu ska jag åka till arbetsförmedlingen och prata om min nya arbetsträning. Vem är det som styr den här världen egentligen?

21 maj 2008

Världens nästnäst bästa musikvideo

Om de första två på min musikvideolista är oerhört vackra estetiskt sett, så är den här raka motsatsen... och vilken härlig motsats! Det här är nog mer en Dogma-video med sin enkelhet, humor, charm och kompletta galenskap. Både när jag hörde dem första gången och såg den här videon första gången så fick de och den direkt en plats i mitt hjärta och där har de/den funnits sedan dess.

Världens näst bästa musikvideo

Favoritvideo nummer två i samma tecknade anda som den första, men ändå unik och fantastiskt bra den också.

Världens bästa musikvideo

... i alla fall tyckte jag det när den kom och jag har hittills inte sett någon bättre.

19 maj 2008

Förändringens vindar blåser

I fredags ringde min handläggare på arbetsförmedlingen och berättade att vi skulle åka och titta på ett nytt ställe där jag eventuellt skulle kunna arbetsträna, och idag var det dags. Jag var inte så nervös innan och det hela gick bra. Precis som mitt "gamla" ställe så är det ett gammalt, fint hus med jättefin miljö, både inne och ute. Så det bestämdes att jag skulle börja nästa måndag så jag hinner få andas ut lite och hämta mig och förbereda mig inför det nya. Lite omtumlande är det eftersom allt gått så fort. Det var ju först i förra veckan som jag kände att jag var "färdig" med caféet där jag varit hittills, och att jag lärt mig det jag skulle och kunde lära mig där. Dessutom är just detta café lite speciellt med en kaotisk miljö om man är känslig för stress. Kaoset beror delvis på att organisationen bygger på personer som arbetstränar alltifrån 10 dagar till några månader men också på frivilliga medhjälpare och därmed är arbetsmiljön och schemat oerhört sårbart på grund av semestrar, sjukdom eller uteblivna personer och jag kunde ofta känna mig utelämnad och ensam trots att det "fanns annan personal i huset". Dessutom är en del av stamgästerna där missbrukare och/eller psykiskt störda i olika grader och en del av dem försöker lura till sig saker gratis och " kredit och betala senare" eller spelar på gitarren eller pianot i tid och otid med varierande "skicklighet", och allt detta har jag varken har ork, lust eller tålamod med - särskilt inte när jag själv är känslig och försöker komma tillbaka till arbetslivet. Så därför blir det nu istället en administrativ miljö med möjliga små inslag av bakning i ett lite mindre café, även detta i en kristen miljö men som har en annan inriktning för sin verksamhet... och administration och bakning är en nyttig kombination som både hjärnan och magen gillar! :o)

17 maj 2008

Kommunicerbar igen

Mitt nya fina tangentbord

















Äntligen är jag kommunicerbar igen! I onsdags la mitt tangentbord av efter lång (om nu 2,5-3 år är långt?) och trogen tjänst (bland annat som viloplats åt katterna). Jag beställde ett nytt på onsdag eftermiddag och på fredagseftermiddagen blippade det till i mobilen om att paketet kommit. Så trots denna oväntade utgift så känns det ändå bra även om fingrarna får lära om vissa funktioner. "Pratsam" som jag är ibland så har jag nog inte sett så många saker jag velat skriva om eller svara på som medan jag varit utan tangentbord. Så jag antar att det fungerar som med kameran, att jag ser massvis av motiv när den av någon anledning inte är med.

Nå, vad har hänt sedan sist? Förutom tidigare nämnda parkeringsböter så har jag denna vecka hjälpt en kompis att "återlämna egendom" till sitt ex, eventuellt fått ny arbetsträningsplats, tvättat mattor och idag är det bröd på gång. Doften är ljuvlig i hela lägenheten och solen tittar äntligen fram efter dagar av kyla och regn!

15 maj 2008

Human being recall notice!

The Maker of all human beings is recalling all units manufactured, regardless of make or year, due to a serious defect in the primary and central component of the heart.

This is due to a malfunction in the original prototype units' code names Adam and Eve, resulting in the reproduction of the same defect in all subsequent units.

This defect has been technically termed "Sub-sequential Internal Non-Morality" or as it is more commonly known and primarily expressed, "S.I.N."

Some other symptoms include:

1. Loss of direction
2. Foul vocal emissions
3. Amnesia of origin
4. Lack of peace and joy
5. Selfish or violent behavior
6. Depression or confusion in the mental component
7. Fearfulness
8. Idolatry
9. Rebellion

The Manufacturer, Who is neither liable nor at fault for this defect, is providing factory-authorized repair and service free of charge to correct this SIN defect.

The Repair Technician, Jesus, has most generously offered to bear the entire burden of the staggering cost of these repairs. There is no additional fee required!

The number to call for repair in all areas is:
P-R-A-Y-E-R

Once connected, please upload your burden of SIN through the REPENTANCE procedure. Next , download ATONEMENT from the Repair Technician, Jesus, into the heart component.

No matter how big or small the SIN defect is, Jesus will replace it with:

1. Love
2. Joy
3. Peace
4. Patience
5. Kindness
6. Goodness
7. Faithfulness
8. Gentleness
9. Self control

Please see the operating manual, the B.I.B.L.E. (Believers' Instruction Before Leaving Earth) for further details on the use of these fixes.

WARNING:
Continuing to operate the human being unit without correction, voids any Manufacturer warranties, exposing the unit to dangers and problems too numerous to list and, will result in the human unit being permanently impounded.

For free emergency service, call on Jesus.

DANGER:
The human being units NOT responding to this recall action will have to be scrapped in the furnace.

The SIN defect will not be permitted to enter The Maker's facility, Heaven, so as to prevent contamination of that facility.

Thank you for your PROMPT attention!,

GOD, The Maker

P.S.
Please assist where possible by notifying others of this important RECALL Notice.

- Author Unknown -
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...